-
Frits Gerhard Meursing
-
Hubert Romualdo Janzen
-
Wilfrido Manuel Coffi Papiamentu
Nòmber : Wilfrido Manuel Coffi
Fecha di nansementu : Kòrsou, 17 di yüni 1954
Wilfrido su deporte prinsipal ta futsal, pero tambe Wilfrido a praktiká karate, futbòl, siklismo i sòftbòl.
1984 Wilfrido a djòin e ekipo di Ocean View ku a lanta den Mari Pampun, organisashon ku el a dirigí pa 30 aña.
1986 – 2014 presidente di Ocean View, awor tin tres tim senior den
kampeonato nashonal di futsal
1989 fundadó i presidente di futbòl di salon Kòrsou, Fefusak
1996 – 2014 organisá mas ku 24 kampeonato
1996 – 2010 kofundadó i presidente di FURSAL Antia (Boneiru, Kòrsou i
St. Maarten)
1998 CurFutSal ta bira miembro di CSF;
partisipashon na kongreso di Fifusa na Venezuela komo
miembro
1999, 2000, 2001, i 2002 organisá kampeonato hubenil
2000 risibí “wild card”di FIFUSA pa partisipá na mundial di Bolivia; partisipashon na kongreso di Fifusa na Paraguay;
ku selekshon di Antia a partisipá na mundial na Bolivia;
kofundadó i vise presidente di CONCACFUTSAL na Méhiko
2003 ku selekshon di Kòrsou a partisipá na mundial na Paraguay
2010 Kòrsou i St. Maarten ta afiliá komo pais na Asosashon
Mundial di futsal.
Siklismo:
2015 – 2020 sekretario general i Relashon Internashonal di Curaçaosche
Wielerbond
2016 partisipá na kongreso di COPACI na Venezuela
2017 partisipá na kongreso di UCI na Noruega
2017 partisipá na kongreso di COPACI na Santo Domingo
2018 partisipá na kongreso di COPACI na Cuba
2019 partisipá na kongreso di COPACI na Méhiko
2018 hefe di delegashon di Curacaosche Wielerbond na weganan
di ODECABE, Colombia
2020 nombrá komo “miembro honorario” pa Curaçaose Wielerbond.
-
Hubert Dominicus Jansen Papiamentu
Hubert Dominicus Jansen, a nasé dia 20 di desèmber 1933.
Hubert su karera komo dirigente di deporte a kuminsá dia Hubert tabata tin 18 aña el a bira sekretario di basketball team Aquino. Tres aña despues Hubert a asumí e puesto di sekretario di Curaçaose Basketball Bond (CUBAFE). Hubert ta tambe ko-fundadó di Nederlands Antilliaanse Basketball Federatie (NABAFE), kaminda Hubert a sirbí e federashon komo vise presidente.
No muchu tempu despues petishon a drenta pa Hubert postulá su mes pa miembro di direktiva di Curaçaose Voetbal Bond (CVB) i a bira segundo sekretario, despues sekretario i finalmente presidente di Curaçaose Voetbal Bond, kual Hubert a dirigí pa 2 aña. Debí ku Hubert no tabata muchu di akuerdo ku algun dirigente pa e forma ku nan ke a bini ku futbòl pagá na Kòrsou, Hubert a bandoná e deporte rei komo dirigente.
Hubert pa hopi aña a fungi komo sekretario di Komité Olímpiko di Antia Ulandes (NAOC).
Na 1977 huntu ku defuntu Hubert “Ibi” Schoop a fundá e organisashon di futbòl infantil (ORFIK).
Hubert a fungi tambe komo sekretaio i presidente di Royal Scorpions BBC i tambe pa un periodo kòrtiko komo vise presidente di Federashon di Baseball di Kòrsou.
Loke hopi hende no sa ta ku tempu ku Hubert tabata traha na Landhuis Hel komo enkargado na “Afdeling Volksontwikkeling & Cultuur” riba su proposishon a kambia e nòmber pa SEDREKO, ke men Hubert a traha e nòmber aki ku ta nifiká “Servisio pa Deporte i Rekreashon Kòrsou”, kaminda el a traha te ora Hubert a baha ku penshon dia 20 di desèmber 1989.
Na 1990 Hubert a risibí su kondekorashon real komo “Ridder in de Orde van Oranje Nassau”.
Hubert ta gradisido na deporte ku a dun’é e oportunidat di por a biaha kasi rònt mundu.
Hubert ke a gradisí dos persona ku lastimamente no tei mas ku nos riba e mundu aki ku ta su señora Poppy i su mentor den deporte Pedro Odulio “Doe” Willems.
-
Pedro Basiano Matrona Papiamentu
Pedro a nase dia 9 di desember 1927.
Su tata a muri un siman prome ku Pedro a nase I su mama a muri dia e tabatin 6 aña. El a pasa su hubentut den Skerpene kaminda el a kuminsa su karera di futbol na edat di 15 aña. Su ekipo faborito tabata SUBT, pero dor ku no tabatin luga p’e den SUBT el a bai hunga den Jong Holland kaminda el a desaroya I bira un di nos miho futbolistanan.Su posishon tabata bèk. E tabata miembro di e prome selekshon ku a bai Hulanda na 1950 huntu ku e.o. Ergilio Hato, Eziquiel Vos, Guilermo Pardo.
Dor di influensha di Mordy Maduro Pedro Matrona I Ergilio Hato na 1950 a bai Hulanda kaminda nan a realisa varios wega den e selekshon di Hulanda. e.o nan a enfrenta Leeds United I Middlesex Wanderers.
Pedro a hunga na Hulanda den Blauw Wit I un ekipo di Den Haag
E a sigui kurso pa kandidaat oefenmeester I kier a sigui CIOS, pero durante ehersisionan a kibra su pia I a regresá Korsou.
Pedro a kuminsá trein Scherpenheuvel pero no a bira kampion. E aña despues ku el a stop Scherpenheuvel a bira kampion bou di Wilhelm Canword. Pedro a bai trein Centro Dominguito I despues SUBT. Dor ku e no a logra di bira kampion el a legumai futbol.
El a bai beisbol I a funda Marchena Braves.Despues el a kuminsa ku Little League I a yuda na realisá e stadion di Little League.
Pedro tabata dirigente di beisbol huntu ku e.o. Clovis Lodewijks kaminda e tabata lider di kampionato I umpire. Un tempu e tabata presidente di CUSCA.
Sr. Matrona ta korda tempu ku sr. Juan Isa, presidente di beisbol a bai kun’e na un Kongreso Mundial di beisbol.
Algun di su koleganan den selekshon di futbol tabata: Cor Adoptie, Ergilio Hato, Gein Giribaldi,Wilhelm Canword, Ga Bernadina, Enchi Jansen, Willis Heiliger.
Komo miembro di nos selekshon el a enfrentá e.o. selekshon di Hulanda, Argentina ets.
Highlights:
Komo miembro di selekshon el a enfrenta e.o.Atletico jr di Colombia I Feyenoord di Hulanda.
Na 1946 na Hulanda nan a enfrenta e.o. De Volewijkers, Feyenoord I varios ekipo mas. En total nan a hunga 9 wega ganando 4 I perdiendo 4.
E mesun aña nan a enfrentá Diablos Rojos di Venezuela 4 be na Venezuela.
Na 1946 el a partisipa na e C.A.C. na Barranquilla, Colombia I a gana medaya di brons.
Na 1950 ku selekshon di Antia el a partisipa na e C.A.C. na Guatemala.
Na 1950 Pedro Matrona huntu ku Ergilio Hato a bai Hulanda pa reforsá e onsena di Hulanda.
Na 1951 (selebrashon 30 aña CVB) Pedro a risibi e trofeo pa e di dos luga.
Na 1955 na HondurasKorsou a sali na di dos lugá: medaya di brons na PANAM Games ???
Loke Pedro Matrona ta rekordá mas ta dia ku Sr. Mordy Maduro a invité pa asistí na e Kongreso Mundial di futbol ,ientras el a wak varios wegadi e ksampionato I a mira e.o. Rei Pelé den akshon.Kampionato Mundial di futbol na Helsimki na 1966.
-
Antonio Jose Martina Papiamentu
ANTONIO JOSE “PAPY” MARTINA.
Papy a nase dia 23 di yüni 1947 na Kòrsou.
El a kuminsá hunga futbòl infantil na Boka den e tim di bario ku yama Josef Junior I despues el a bai hunga den junior di Jong Colombia.
Na 1965 el a pasa pa e onsena di Jong Colombia. Ku Shon Haseth komo tékniko su ekipo a titulá kampion di Kòrsou. Papy su posishon riba tereno tabata delantero i despues medio kampista. Tony Bonifacio e tempu ei tabata kapitan di Jong Colombia.
Su promé torneo internashonal tabata na Haiti na 1966 i despues el a partisipá den e promé Koninkrijksspelen na Paramaribo, Sürnam.
Na Jamaica, aña 1968 Papy huntu ku Jong Colombia a titulá kampion di e Zona di Karibe di CONCACAF. Nan a pèrdè ku F.A.S. di El Salvador den e final di CONCACAF.
E tim Detroit Cougars a skout Papy p’e bai hunga futbòl na Merka, pero e no a bai.
Durante 1969 Papy hunga futbòl profeshonal na Caracas, Venezuela, den e ekipo Deportivo Portugues. Aki e ekipo Emelec di Ecuador kier a kontrat’é pero e no tabata interesá pa laga famia na Kòrsou i bai un aventura na Ecuador.
Papy, komo miembro di nos selekshon nashonal I e ekipo di Jong Colombia a hunga masha hopi weganan internashonal fo’i 1966 te alrededor di 1979.
Despues di su retiru komo hungadó aktivo e tabata un tempu direktor tékniko di Jong Colombia I tambe a funhi komo D.T. di e selekshon hubenil ku a biaha pa Honduras.
Papy a partisipá na diferente kurso ouspisiá pa FIFA I KNVB pa entrenadónan den añanan 1978, 1980, 1984, 1989, 1990, 1991 tantu na Korsou komo na Trinidad.
Papy tabata un di e forsanan grandi tras di e organisashon ORFIC di e gran miembro di Salon di Fama Sr. Ibi Schoop.
Ku Jong Colombia Papy a sali kampion na: 1965, 1967, 1972, 1973, 1975 I 1976.
Supkampion na 1971, 1978 I 1979
Kampion di Antia: 1965, 1967, 1971, 1972, 1975 I 1978.
Supkampion Antiano: 1966, 1976 I 1979
Kampion Zona Karibe di CONCACAF na 1968 I 1979.
Supkampion Campeon de los Campeones di CONCACAF na 1968 I 1979.
Papy a hunga mas di 50 partidonan internashonal komo miembro di nos selekshon nashonal i di Jong Colombia.
Papy a hunga futbòl na masha hopi pais e.o. Aruba, Bonaire, Venezuela, Costa Rica, Guyana, Sürnam, Barbados, Hondúras, Jamaica I El Salvador.
-
Francisco Romouldo Gomez Papiamentu
SUBT, Jong Holland 1950-60
Shon Ma Gomez a nase na Kòrsou dia 4 di òktober 1933. I manera e mes ta bisa: riba Dia di Bestia. El a bai Skol básiko na Sint Jozef kaminda pronto el a kuminsá demostrá su talentonan futbolístiko dor di bira dos biaha Kampion Goalgetter na Skol.
Despues el a bai Sint Thomas College kaminda atrobe el a bira Kampion Goalgetter den “Kompetensha di Skolnan”. Siguientemente na Sint Albertus College El a bolbe bira Kampion Goalgetter. Pa di tres biaha El a kambia di Skol pa bai klas 10 na Zwijsencollege.
Un deseo grandi di dje ta pa un dia, pronto e por bira entrenadó di skol di Sint Albertuscollege.
Shon Ma a ser selektá pa bira parti di e ekipo Nashonal di Kòrsou pa partisipá na Weganan Olímpiko na Finlandia na 1952. Pa por a biaha pa Finlandia, Shon Ma a haña pèrmit di Frater Serapio (Chapo) pa hasi “vervoegd examen” di klas 10.
Den Selekshon di Kòrsou Shon ma a hunga Weganan na Hulanda i Finlandia. Nan a gana Feyenord 1 – 0 i a tabla 3 – 3 kontra di Selekshon di Hulanda. Pa e wega aki nan a haña nan mes ta fia i bisti flanèl Blou Blanku.
Algun integrantenan di e Selekshon di Kòrsou tabata nòmbernan konosí manera: Ergilio Hato; Wilhelm Canword; Gein Giribaldi; Djèfi Merced; Eddy Vlinder; Corrie de Geus; Shon Mi Krips; Fefe Del anoi i Pedro Matrona.
Ku Selekshon di Kòrsou Shon Ma a realisá diferente biahe eksterior:
• o Costa Rica na 1953
• o Hulanda na 1954
• o Hondúras na 1955, kaminda nan a bira sup-kampion.
Shon Ma su karera futbolístiko a kuminsá na 1947. El a solisitá na Jong Holland pero no a haña reakshon. El a train ku studiantenan komo junior; e tempu ei e tabatin 13 aña.
E ta kòrda bon kla dos wega ku El a hunga pa Estudiantes. Estudiantes –Unidos a sali 3 – 0. Shon Ma di 13 aña hungando ku streanan manera; Patricio Joeri. Kontra di Veendam nan a pèrdè 1 – 0.
Na 1948 E i otro muchanan di Skalo a bai S.U.B.T. kaminda nan a djòin grandinan manera: Shon I. Daal, Perucho Koolman, Pedro Sanchez, Enrique Paulina i Donald Emers. Su aktuashon tabata espektakular.
Hungando komo midvoor pa e ekipo junior, el a bira kampion goalgetter na 1949 i siguiente komo midvoor pa e promé onsena di S.U.B.T. el a bira kampion goalgetter na 1950.
S.U.B.T. a ser lantá pa akomodá e kantidat grandi di talento ku tabata disponibel. Komo tal e organisashon tabata S.U.B.T. – C, Junior, Reserve A-klas i e promé onsena.
Su karera a tuma lugá komo hungadó di dos klup grandi di Kòrsou. El a hunga pa S.U.B.T. di 1948 pa 1958 i despues di 1960 – 1962, pa Jong Holland. Na 1967. Na 1967 entrenadó Wilhelm Canword a pidi Shon Ma pa bin hunga pa Skèrpènè. Despues di hopi preshon i pensa, el a disidí pa yuda. Skèrpènè a bira Kampion di Antia na 1967 i kampion di Kòrsou na 1968.
Shon Ma Gomez, tabata un gran futbolista ku talentonan eksepshonal. E tabata úniko den su abilidatnan pa asistí, safa fini i dribble. E tabata ser konsiderá un di e mihónan di Karibe. E tin hopi apresio pa e tantísimo gran talentonan ku Kòrsou konosé den su époka. Ta ku hopi preshon e ta revelá un ekipo ku e mihónan ku El a konosé:
4. • Ergilio Hato
5. • Pedro Matrona
6. • Wilhelm Canword
7. • Fèfè del anoi
8. • Eddy Vlinder
9. • Lovi Mercera
10. • Gein Giribaldi
11. • Willis Heiliger
12. • Dafadan Jansen
13. • Mooi Bicentini
14. • Shon Arei Bernabela
E estado di nos futbòl aktual ta yena Shon Ma ku hopi tristesa i pa nos por kuminsá e kaminda di rekuperashon e ta rekomendá:
15. 1. Mucha mas disipliná
16. 2. Mas atenshon pa Hubentut; por ehèmpel ku un “Karera pa Hubentut”, manera di Ajax.
17. 3. Un selekshon kontinuo ku ta keda hunga weganan di fogeo henter aña.
-
Celsio Victor Polinet Papiamentu
Celsio Victor Polinet (Futbol)
Deportista
a nasé dia 15 di yüni 1939.
Celsio Polinet a nase dia 15 di yüni 1939 na Kòrsou. E la biba den Dòmi i Mundu Nobo i bai skol un ratu na Niewindt College i despues na St. Thomas College tantu abou komo ariba.
Polinet, for di edat hóben, na aña 1954, a praktiká futbòl riba e tereno di bala na Mundu Nobo, hungando asina un chèns presentá ku e ekipo di Estudiantes komo “linksbuiten” i despues den Sithoc Jr. Ta despues, riba un dia i riba petishon di Frater Andreas, Polinet a bai hunga den gol.
Polinet, dado momentu, na edat di 15 aña i 8 luna, a hañ’é ta remplasá Reintje Minguel, ku a disidí di bai konsentrá riba vòlibòl en bes di futbòl. Na aña 1955, Polinet a debutá ku e promé onsena di Sithoc, kulminando su karera den Sithoc, ku e promé título di kampion di Kòrsou na aña 1961 I 1962, bou di direkshon tékniko di Shon Haseth. E Sithoc di entre otro Toka Beltrand, Jossy Bibiana, Ro Valerian, Carlos Regales, Ruben Cathalina, Kalulu Comenencia, Eugene Testing, Ronald Pinedo, Ronchi CarloiI Olario. Den Sithoc aki, Celsio Polinet a haña e bijnaam di “onze keeper”.
No a dura mashá, ku Polinet a haña invitashon serka e direktor tékniko di e tempu ei, Don Pedro Da Cunha, pa e djòin selekshon B di Kòrsou, kaminda e mester a kompetí ku Ergilio Hato i Chebu Pinedo pa subi i yega na un puesto den selekshon A. Polinet ta debutá na aña 1956, remplasando Ergilio Hato, kontra e ekipo brasileño Botafogo i a bira despues e kiper di konfiansa di Pedro da Cunha, ku tabata yama Celsio, “Polinetti”.
Polinet, despues di esei a sigui desaroyá I progresá komo kiper, hungando mas ku 60 wega internashonal, defendiendo gol di Antia/Kòrsou kontra entre otro selekshonnan di Méhiko, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Sürnam, Colombia, Venezuela, Hulanda. Ekiponan mundialmente konosí ku Polinet a topa ta entre otro Fluminense, Santos, Flamengo, Botafogo, tur di Brasil, Universidad Católica di Chile i Danubio di Uruguay.
Klaro ku Polinet a haña tambe diferente oferta pa hunga futbòl den eksterior. Di México, Costa Rica, di Schalke 04 (ekipo aleman) i di Dinamarka.
E ANANAN KU CELSIO POLINET A DESTAKA KU SU AKTUASHON:
1955: Polinet ta debutá ku e promé onsena di Sithoc i ta bira tambe un di e kipernan di selekshon di Antia/Kòrsou.
1956: Polinet remplasando Ergilio Hato kontra Botafogo di Brasil
1956: Kiper di e selekshon hubenil (te ku 18 aña) na e Kampeonato Sentro Amerikano i di Karibe na El Salvador, birando sup-kampeon tras di El Salvador. Aki prensa salvadoreño a duna Polinet e bijnaam di “el hombre elástico”.
1957: Kiper di selekshon na Weganan Sentro Amerikano i di Karibe akí na Kòrsou, birando sup- kampeon tras di Costa Rica, ku a bai ku e título.
1958: Kiper di e selekshon di Kòrsou riba un gira pa Oropa, hungando entre otro na Hulanda, Dinamarka, Suesia, Noruega, Alemania i Fransia.
1959: Kiper di e selekshon di Kòrsou kontra Santos di Brasil, ku a kaba di bira kampeon di mundu di klupnan, defendiendo su gol kontra Pele.
1961 – 1962: Kampeon di Kòrsou ku Sithoc di Shon Haseth.
-
Huberto Schoop Papiamentu
Hubert Modesto Schoop, (Futbòl)
Deportista – Dirigente Atministrativo – Dirigente Tékniko
mihó konosí komo Iby,
Ibi a nasé dia 12 di yanüari 1934 na Koningstraat 33 Otrabanda Ibi a bai biba e mesun aña na Orinocoweg 25 na Marchena kaminda e’ la pasa un gran parti di su hubentut.
Komokiera ku su mama tabata un persona ku tabata gusta move di un bario pa otro riba edat di 5 aña Iby a move bek den kas propiedat di su mama na Koningstraat.
Di aki Ibi a bai lushi klas i tambe sigui Wilibrod College te ku su 6de klas.
Despues Ibi a bai Sint Thomas na Hoogstraat. Despues di a kaba skol Ibi a logra haña trabou na Shell i aya e’la traha na “Hoofdkantoor” di Shell den departamento di TA/”Tekenkamer”.
Durante su permanensia na Marchena Ibi ku for di Wilibrod College a demonstrá di tin talentonan pa bira un futbolista, Ibi a partisipá den kampeonato di skolnan ku e.o partisipashon di Dosco di St. Vincentius School, Vios di Wilibrod College, GSV Geen Schot “Verloren di Wishi y Staco di St. Albertus College i algun skol mas ku tambe tabata partisipá.
Ibi a Sali hopi biaha den korant di skol Hou en trouw kaminda Ibi tabata hinka su golnan hungando pia abou na KSC tereno di Wishi, Groot Kwartier y otronan. Tabata Sali ku Ibi wist op zijn blote voeten verschillende doelpunten te maken.
Siguiendo ku deporte Ibi a hunga den Sithoc Junior durante di su 14-17 aña i a pasa mesora pa e tim grandi di Sithoc 1 den temporada ku Frater Andreas tabata presidente di Sithoc. Ku su 17 aña el a haña invitashon pa bai train den selekshon di Kòrsou pero debí na su studio e no por a kumpli kabalmente ku esaki.
Ku su 18 aña I Ibi a alkansá e Selekshon di Antia i a partisipá den weganan di Sentro Amerikano i del Caribe na Costa Rica, komo e hungadó di mas hóben huntu ku e tim di su bida ku tabata Orilio Hato den gol, Fefe de Lanoy i Kelly di Aruba den defensa den medio kampo Gein Giribaldi, Eddy Vlinder, Cai Helser di Aruba i e liñá di atake ku Willys Heyliger, Mundu Kemp di Aruba, Ibi Schoop, Yuchi Jansen i Yandi Brokke di Aruba.
Iby a hunga tur wega kontra di Guatemala, Honduras, Salvador, Costa Rica, i Panama.
Despues di su regreso pa Kòrsou Ibi a haña e karchi internashonal for di mannan di Mordy Marduro q.e.p.d., i Doe i de Willems q.e.p.d. pa por drenta tur stadion na Antia esaki tabata e regalo ora bo kumpli 10 wega internashonal hunga kontra otro pais i den bo pais.
Ibi a sigui su karera i e’la wòrdu skohe pa bira kapitan di Sithoc. Su promé tim den C.V.B. ku hungadónan manera Pin Borgschot, Gein Giribaldi, Dico Dominiquez, Don Coffie, Teintje i Yancho Minguel, Shon Mi Krips i otronan.
Ibi a sigui su karera di Sithoc i Selekshon di Kòrsou i Antia i a partisipá komo hungadó titular na paisnan, Mexico, Guatemala,Honduras, Salvador, Costa Rica, Haiti, Venezuela, Sürnam, Martinique, Hulanda, Fransia, Belgica, Dinamarca, Noruega,Aruba Bonaire Cuba.
Despues di su karera futbolístiko Ibi a bira entrenadó di e.o. Marine di Suffisant, de Koning di Jandoret, Deportivo Portugues, Jong Holland ect.
Despues di a logra bastante den su karera komo trainer Ibi a disidí di hinka su tempu i konosementu di futbòl den nos hubentut kaminda e’la kuminsá ku e muchanan di “Stormvolgels” (G.O.G.) den Turneonan organisá pa Asiento, Willemstad i otronan.,
Despues di un problema chikí ku Willemstad Ibi a disidí di kuminsá ku su mes organisashon bou di nòmber di C.V.B. “Jeugdvoetbal “ku despues a bira ORFIK (organisashon di futbòl infantil Kòrsou ku a alkansá e kantidat di 1500 hóben di 8 pa 17 aña.
Ibi a partisipá komo dirigente deportivo ku ORFIK na paisnan Venezuela, Aruba, Bonaire, Puerto Rico, Cuba dunando hopi biaha logronan positivo.
Siguiendo ku su karera komo dirigente Ibi despues ku pa FFK logra 1 mion florin den 4 aña di Fifa, Orfik a entrega e grupo grandi ku tabata karga nòmbernan di Wimpiri 8-10 aña, Vruminga 11-12 aña, Muskita 13-14 aña i Blenchi 15-17 aña.
Orfik a bira konosí pa e kantidat grandi di weganan ku ORFIK tabata organisá pa e 1500 partisipantenan rònt Kòrsou hungando tur djasabra un total di 28 wega.
Despues ku F.F.K.a tuma e grupo aki ku aktualmente ta hunga bou di e nòmbernan di U-11,U-13,U15,U17 Ibi a start ORFIK bek ku su grupo di baby i super baby p;asina duna nos hobensitunan for di chikí sera konosí ku e bala.
Aktualmente ORFIK ku a keda bou di guia di Ibi pa 35 aña a selebre e fecha aki ku un selebrashon di tres ku ta 1. Miss ORFIK, 2 Eksposishon di su logronan pa 35 aña i 3 Un torneo riba nivel internashonal p’asina demonstrá futbolístiko i dirigente Ibi a dirigí Sentro di bario Brievengat durante bastante aña komo presidente di sentro.
Aktualmente Ibi tin pensa di hasi e organisashon di baby i super Baby mas grandi.
Algu ku Ibi lo no ke lubidá den su curriculum ta e Premio ku e’la risibí di Fundashon Frater Andreas su presidente, Direktor di Ennia Caribe e tempu ei Sr. Luis Santini i huntu kunes r. Ecto Weber i tambe e konosido Stanley Coffy.
Pa e premio aki Ibi a haña un pasashi i estadia di tres siman na Ulanda pa eksperimentá su mes riba e deporte di futbòl ulandes.
E premio aki a Sali Ibi hopi di bon pa motibu ku e’la topa ku sr. Jo.v. Marle tempu ei presidente di K.N.V.B. kende a gui’é durante di su estadia na Ulanda i den ken Ibi a siña hopi di e organisashon Ulandes di kua nunka mas Ibi lo no por lubidá su mensahe di “leer ze kontributie betalen en maak er een bond van”.
Ibi a siña hopi i a apresiá e partipashon aki na Ulanda masha hopi mes.
Pa por rekordá Ibi a wòrdu dekorá pa La Reina riba e fecha 4 di aprel 1994 komo” Ridder den orden van oranje nassau “ku e medaya di oro.
Tambe den aña 2005 na Wishi/Marchena a duna Iby e rekonosiendo di dun’é un tereno di deporte pa hóbennan.
E nòmber di e parke ta Parke deportivo Ibi Schoop.
Pa no lubidá na aña 1956 Iby a haña un invitashon pa akudí na Ulanda pa por a partisipá den e timnan di futbol profeshonal Feyenoord na Ulanda.
Teniendo kuenta ku e kriterio di Shell e tempu ei Ibi n tuma e rísiko di bai “try out” ku e pensamentu di no logra e lo no tin e siguransa di kontinuá ku su trabou na Shell Cur.NV.
-
Andres Constansia Papiamentu
Historia di Karera
Funshonario públiko pa Gobièrnu di eks Teritorio Insular Kòrsou
Sirbidó Públiko pa eks Antia Hulandes
Empleá pa e siguiente departamentunan:
Departamento di Enseñansa; Departamento di Distribucion di awa; Departamentu di Telekomunikashon; Departamentu di Kultura & Enseñansa di eks Antia Hulandes; Gerente Departamentu di Kontabilidat di Minister Plenipotensiario di eks Antia Hulandes na Den Haag.
1984-1993 Direktor di Banko di Seguro Sosial di Antia Hulandes.
1993 Penshonado
Presidente i miembro di direktiva di ACU (kredito union)
Miembro di Fundashon pa Konsumidó
Aktividatnan Sosial i Deportivo
Durante su mas di sinkuenta aña komo hungadó di futbòl i despues komo entrenadó i mènedjer di e klup di futbòl Jong Colombia, el a okupá e siguiente posishonnan:
Presidente di e club di futbol Jong Colombia
Presidente di C. V. B. awor Federashon di Futbòl Kòrsou
Vise presidente di FEDEPROF (eks Federashon Profeshonal di Futbòl)
Vise presidente di eks N. A. V. U. (Federashon Nashonal di Futbòl di Antia Hulandes) awor Federashon di Futbòl Kòrsou
Presidente di ex N. A. V. U. (Federashon Nashonal di Futbòl di Antia Hulandes) awor Federashon di Futbòl Kòrsou
Miembro senior di Liga Real di Deporte
Miembro di direktiva di Seguro di Aksidente
Konsehero i konsehero den:
Proyektonan di deporte
Den tur organisashon di deporte
Pa yudansa finansiero na federashon i organisashon di deporte (Gobièrnu)
Miembro di Weganan di Reino enkargá ku kampionato deportivo hubenil
Miembro di directiva di C. F. U.
Miembro di comision di finanzas di F.I.F.A.
Hungadó i miembro di direktiva/presidente di klup di futbòl Jong Colombia:
12 biaha Kampion di Kòrsou, 5 tras di otro.
12 biaha Kampion di Antia Hulandes.
4 biaha Kampion di CONCACAF.
Jong Colombia a hunga den vários pais:
Barbados, Haïti, Jamaica, Martinique, San Salvador, Apellido, Guyana Franses, Guyana Britániko, Trinidad i Tobago, Venezuela, Guadeloupe, Hunduras i Merka.
Premio i Kondekorashon:
Oficial na ordo di “Oranje Nassau”
Miembro sala di fama Federashon Olímpiko Kòrsou
-
Wilhelm Canword Papiaments
Nòmber : Wilhem Rudolph Canword
Fecha Nasementu: 11 yüli 1932
Lugá :
Deporte : Futbòl
Deportista/Dirigente/Tékniko
Fayesé : Q.e.p.d.
A drenta salon di fama na 1997
Na aña 1947 Wilhem Canword a kuminsá su karera deportivo. Na edat di 14 aña e ta debutá den e tim hubenil di S.U.B.T. Presidí pa sr. Antoine Maduro Q.e.p.d.
Pa motibu ku S.U.B.T. Junior tabata falta hungadó den defensa, Wilhem ta kambia di posishon di “rechtsbuiten” pa esun di “full back” posishon ku el a mantené te na final di su karera komo futbolista ku a terminá na aña 1962.
Ya na 1948 Wilhem, komo hungadó “reserve ” ta bira Kampion di Kòrsou ku e promé onsena di S.U.B.T. pa asina inisiá un karera briante komo futbolista. Na 1995 Wilhem ta forma parti di e selekshon di Antia ku a partisipá na e Weganan Olímpiko di Helsinki-Finlandia. Durante su karera, Wilhem a sali na 4 okashon futbolista di aña i su ekipo S.U.B.T. a establesé un rekòrt di gana 6 kampionato invikto, sin pèrdè un partido ni lokal ni internashonal. Wihelm a establesé un rekòrt di anotá 16 gol den partido den kual S.U.B.T. a derotá e ekipo di Jong Curaçao ku skor di 32-0. Na 1959 Wilhem ta risibí un oferta i ta bai hunga futbòl profeshonal ku e ekipo N.E.C. na Ulanda te ku 1962, aña ku e ta retirá komo futbolista aktivo i ta kuminsá un karera komo entrenadó, despues di a sigui kursonan di entrenadó na Zeist i a optené e diplomanan di Entrenadó di Futbòl E i D.Wilhem a kuminsá entrená e ekipo di S.U.B.T. pa despues bai traha ku e ekipo di Scherpenheuvel.Di 1964 te 1969 Wilhem a konkista e titulo di kampion di Korsou 3 biaha i e titulo di kampion di Antia 2 biaha ku e ekipo di Scherpenheuvel.
Na 1970 Wilhem ta keda asigná Entrenadó di e Selekshon di Futbòl di Antia y ta logra Medaya di Oro den un kampeonato Internashonal na Barbados. Na 1974 Wilhem ta bolbe komo Direktor Tékniko di S.U.B.T. i ta kontinuá ku un karera den e époka de “Fedeprof” den kual S.U.B.T. ta logra sea e titulo Kampion o Sub-Kampion.Den e temporada aki Wilhem a logra e titulo Kampionil ku S.U.B.T. durante di 5 aña sigui.
Na Trinidad Wilhem ta risibí su Diploma di “Entrenadó di Futbòl di F.I.F.A”. Na Brazil Wilhem ta risibí su Diploma di “Entrenadó di Futbòl Profeshonal Mundial” i un Karnèt ku ta inkorpor’é den e “Sindikato di Entrenador-Atletanan di Estado di Rio di Janeiro-Brasil”.a aña 1975 Wilhem a wòrdu kondekorá pa Su Mahestat la Reina Juliana ku Medaya di Oro den Órden di Orange Nassau
-
Edmundo Eustaquio Confesor Papiaments
Nòmber : Edmundo Eustaquio Confesor
Fecha Nasementu: 12 desèmber 1922
Lugá : Kòrsou
Deporte : Futbòl
Fayesé : Q.e.p.d.
Deportista/Dirigente Tékniko
A drenta salon di fama na 1994
Edmundo Eustaquio Confesor mihó konosí komo “SOL” su karera futbolístiko na skol bou di guia di Frater Fidelius.
Na aña 1941 el a forma parti di e Selekshon di Antia ku a partisipá den e Weganan Sentro Amerikano i di Karibe na Costa Rica.
Sol a fungi komo Direktor Tékniko di e Selekshon di futbòl di Antia ku a gana Medaya di Oro den e Weganan Sentro Amerikano i di Karibe na Jamaica.
Na 1962 Confesor ta haña e oferta pa fungi komo Entrenadó di futbòl di Cuba i di Puerto Rico. Sol a skohe pa Puerto Rico ku a presentá ku un oferta mas akseptabel.
Durante di 10 aña Confesor a yuda pa drecha e futbòl di Boneiru ku a yega na un nivel bastante alto i a logra un empate ku e Selekshon di Kòrsou den un torneo eliminatorio.
Na 1978 Sol a dirigí Selekshon Hubenil den e Weganan di Reino i a logra Medaya di Oro.
Na 1989 el a dirigí e selekshon Antiano di futbòl den Pre-Mundial. Tambe Sol a funshoná komo Komentarista Deportivo tantu na Z-86 komo na Radio Caribe for di 1976 te ku 1985.
Distinshon risibí:
– “Medaya di Oro Den Orden Di Oranje Nassau”
– Plaka di mérito otorgá pa Gobièrnu di Kòrsou
– C.S.F. AWARD pa su dedikashon pa mas di 25 añasirbiendo deporte.
– Plaka di mérito otorgá pa Radio Hoyer.
-
Jose Maria Mathilda Papiaments
Nòmber : Jose Maria “Jo” Mathilda
Fecha Nasementu : 28 òktober 1921
Lugá : Kòrsou
Deporte : Futbòl
Deportista /Dirigente Atministrativo
A drenta salon di fama 1992
Jose Maria Mathilda mihó konosí komo Djo Mathilda tata natural di 3 yu’i (1 yui Hòmber in 2 yu’i muhé. Tata deportivo di mas ku 6000 hóben di Santa Maria su bario stima. “Ku awendia ta konsistí di hendenan di rònt Korsou ku a bin biba den e bario ku a krese masha tantu mes, manera e’la splika .Un siudadano ku rèspèt pa tur hende. Rèspèt pa grandi i chikí. Komo rekonosimentu pa su gran trabou su Mahestat La Reina a kondekor’é ku medaya di oro den Orde di Oranje na 1972.Pa su dedikashon na deporte di Futbol i hubentut di Korsou en general i komo miembro di direktiva di “Curacaose Voetbalbond” CVB en partikular, na 1967 a nombre’ Miembro di Honor di CVB. Esakinan ta dos rekonosementu di mérito for di un lista di mas ku 12 i ademas vários plaka di honor otorgá na e gran yu tera aki. Ku meresidamente a haña su lugá tambe den salon di fama di CSF (Curacaose Sport Federatie).
Ku orguyo e mes ta konta ku e la a nase, lanta i semper a biba den Santa Maria.”Trahando pa Formashon di Hubentut di Santa Maria, mi a traha pa hubentut di henter Korsou. Dedikando tempu na Hubentut, mi a yuda forma esnan ku a bin karga responsabilidat despues. I esei mi ta hasi te ainda, pero na otro manera “.
Na 1937 un chabalitu di apénas 13 aña, ku su amiguitunan, a lanta un di Futbol den Santa Maria. Un Santa Maria muchu mas chikitu ku awendia. E hobensitu di e tempu ei, “Jo Mathilda” tabata kòrda ku e fecha kla te dia djawe: 11 yanüari 1937. E klup su nòmber DTS, Door Trainen Sterk’. Nan a afiliá mesora na CVB i a kuminsá hunga den Kompetitie .
E hobensitu “Jo Mathilda” a bira miembro di direktiva i asta Presidente di DTS ora e tabatin apénas 15 aña di edat . Tabata un smak pa mira un presidente hobensitu na karson kòrtiku ta dirigí reunion di miembronan di direktiva di basta mas edat kuné.
Anto na òrdu.
“Pero tabatin rèspèt” Tabata tempu di guera i e hóbennan mester a bai den “dienst”. “Hungadónan di DST no tabata haña ferlòf di nan superiornan pa partisipá na weganan di kampeonato . E superiornan tabata di otro ekipo (SUBT). Resultado: DST a Sali for di CVB (bònt) legumai kompetitie” i disidí di sigui hunga bala djis pa smak.
20 yüni 1948 e hóbennan di DST huntu ku hungadónan di VELOX (pa Velosidat) di Mahuma a Sali riba baiskel pa Westpunt un djasabra mèrdia Aya nan a drumi na playa pa lanta su manisé bon tempran bai Wacawa ku baiskel, topa un guia ku a subi Seri Jose Maria Mathilda mihó konosí komo Djo Mathilda tata natural di 3 yu’i (1 yu’i Hòmber in 2 yu’i muhé. Tata deportivo di mas ku 6000 hóben di Santa Maria su bario stima. “Ku awendia ta konsistí di hendenan di rònt Korsou ku a bin biba den e bario ku a krese masha tantu mes, manera ela splikabo siudadano ku rèspèt pa tur hende. Rèspèt pa grandi i chikí. Komo rekonisimentu pa su gran trabou su Mahestat La Reina a kondekor’é ku medaya di oro den Orde di Oranje na 1972.Pa su dedikashon na deporte di Futbol i hubentut di Korsou en general i komo miembro di direktiva di “Curacaose Voetbalbond” CVB en partikular, na 1967 a nombr’é’ Miembro di Honor di CVB. Esakinan ta dos rekonosementu di mérito for di un lista di mas ku 12 i ademas vários plaka di honor otorgá na e gran yu tera aki. Ku meresidamente a haña su lugá tambe den salon di fama di CSF (Curacaose Spòrt Federatie).
SU DESEO DI MAS GRANDI
– Mas koperashon ku nos hóbennan:
Di komersio por ehèmpel. Tin ku ta yuda, pero por mihó Yuda nos hóbennan.
Si no hasi algu pa nan, kiko lo para di nan aki poko dia? Yuda nos lidernan ku ta pone nan mes disponibel pa yuda nos hubentut.
Mas lider ku smak pa dediká na nos hubentut.
Gobièrnu so no por hasi tur kos. Nos tur mester duna un man. Laga kada ken yuda kaminda i manera e por. Kumpli ke debernan di klup manera por ehèmpel pagamentu di kontribushon.
Rekonosé esfuerso i trabou di oro.
Duna Cesar loke ta di Cesar i koperá na bienestar di nos pais.
Tambe e ta fundadó i Promé Presidente di e klup di futbòl VESTA.
VESTA (Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles) tabata e di 13 klup di Futbol ku a lanta den Sta. Maria entre yanüari 1937 i yanüari 1948. Tur klup tabata lanta kibra . P’esei e hóben fundadonan riba seri’ Kristof a hasi un promesa solem pa lucha ku alma i kurpa pa keda huntu i mustra ku V.E.S.T.A. a bini pa keda.
I nan a kumpli ku Jose Mathilda na kabes 45 aña largu ela dirigí V.E.S.T.A. òf pa ripití su palabranan. “Jo Mathilda a sirbi su klup komo presidente.
Komo lider konsiente , dia el a pasa presidensia pa Sr. Millis M.A. Prens,i pa sigurá kontinuidat den direktiva, el a a aseptá puesto di promé sekretario.
Un dirigente ku tabata hasi tur kos pa su klup. No effort too big, no job too small” Tur kos e tabata hasi . Skirbi karta , tene lugá na ordu, kumpli ku mil i un detaye pa V.E.S.T.A. , anto ainda sobra tempu pa O.R.F.I.C. (durante 50 aña) CVB 1959-1967).
Ademas e ta un di e mihó futbolistanan ku Sta. Maria a konosé entre 1937 i 1960.
Djo Mathilda a forma parti di e selekshon di futbòl di Kòrsou ku a gana medaya di bròns den e di V weganan Sentro Amerikano i di Karibe di Barranquilla Colombia, na aña 1946. Tambe el a forma parti di e selekshon di futbòl di Kòrsou ku a partisipá den e di VIII kampeonato Sentro Amerikano i di Karibe ku a tuma lugá na Kòrsou na aña 1957.
Riba nivel internashonal Djo Mathilda a representá CVB komo delegado den e dos Kampeonato Norte, Sentro Amerikano i di Karibe di futbòl ku a tuma lugá na 1965 na Guatemala.
Su satisfakshon di mas grandi?
“..ku 99% di e hóbennan ku a pasa den mi man awe ta hende disiplina. Ounke mi a ta severo ku nan, nan ta apresiá . Nan ta blo puntra si mi ta bini bek Mi ta bisa No!
Boso tin un bon direktiva. Mi por pasa keiru kuminda. Si mester di konseho mi t’ei. Pero pa traha manera ántes No! Awor ta tempu pa otronan sigui.
Mi ta kontentu di por a traha pa mi bario Santa Maria. Asina mi a traha pa mi isla Korsou tambe!
Mi ta kontentu di or a traha pa hubentut. Asina mi por a kontribuí na eduká nos futuro generashon.
Distinshon risibí:
_ Miembro honorario di Curaçaose Voetbal Bònt
_ “Medaya di Oro Den Orde di Oranje Nassau”.
_ C.S.F. AWARD pa su dedikashon di mas ku 25 aña sirbiendo deporte.
_ Presidente Honorario di S.V. VESTA
_ Plaka “Mihó Lider di aña 1989 “otorgá pa ORFIK.
ku nan I te na laira aya ku salida di solo den bunita naturalesa di nos isla nan ta yam’é Vesta.
Djo Mathilda a forma parti di e selekshon di futbòl di Kòrsou ku a gana medaya di bròns den e di V weganan Sentro Amerikano i di Karibe di Barranquilla Colombia, na aña 1946. Tambe el a forma parti di e selekshon di futbòl di Kòrsou ku a partisipá den e di VIII kampeonato Sentro Amerikano i di Karibe ku a tuma lugá na Kòrsou na aña 1957.
Riba nivel internashonal Djo Mathilda a representá CVB komo delegado den e dos Kampeonato Norte, Sentro Amerikano i di Karibe di futbòl ku a tuma lugá na 1965 na Guatemala.
-
Pedro Odulio Willems Nòmber : Pedro Odulio Willems
Fecha Nasementu : 29 aprel 1916
Lugá : Kòrsou
Deporte : Futbol (Rèfri di FiFa )
Dirigente Atministrativo
Fayesé : 29 novèmber 2002
A drenta Salon Fama na aña 1989
Pedro Odulio Willems , mihó konosí komo Doe Willems a okupá vários puesto den direktiva di Federashon di Futbòl di Kòrsou (C.B.V.) Primeramente e tabata Direktor di kampeonato i luego tesorero di e Federashon. Doe tabata e fundador di e klup”Hercules” den dékada 20.
Den kura di misa di Sta. Famia doe huntu ku su amigunan, e.o. Papachi Riguad,Joki van Utrecht Jose Pinedo (ruman di Checu Pinedo) i George Curiel tabata práktika i e pues “Hercules” a bira miembro di CVB.
Dia 09-02-1945 Doe a drenta Direktiva di CVB komo miembro di dia 06-12-1945. Doe a bira lider di kampionato i dia 31-01-1946 Doe a bira promé sekretario i lider di kampeonato di CVB.
Doe a resultá no solamente un bon tesorero, pero tambe tabata un bon organisadó di e kampeonato sinku esaki tabata pèrdè atrakshon di e públiko i tabata enkargá ku sakamentu tur siman di e órgano ofisial di CVB.
Despues di 13 aña den direktiva di CVB, ku fundashon di NAVU dia 05-09-1958.
Tambe Doe tabata tesorero di Nederlands Antilliaanse Bond voor Lichamelijke Opvoeding (NABLO) ku despues a splits den N.A.O.C., Stichting Zwembad Curaçao
Doe tabata e promé tesorero di Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie (N.A.V.U) i tambe tabata forma parti di Direktiva di Stichting Sporttereinen Brievengat.
Doe a keda enkargá ku e propiedat ku tabata Stadion Mundu Nobo, Stadion di Rif regalo di Shell Curacao. Di 1979 te ku 1988. Doe tabata sekretario di e fundashon i SporttereinenBrievengat i Suffisant (donashon Shell).
Pa tur su trabou dediká na deporte na Korsou .
Doe a risibí e kondekorashonnan .
DOE WILLEMS
Kondekorashon risibí
1963 Miembro Honorario di CVB
1964 Bondsridder di KNVB
1964 Ridder den Orde di Oranje Nassau.
1977 Offisier den Orde Nassau
1988 Miembro Honorario di Navu
!989 Miembro Honorario di NAOC
Riba nivel Internashonal Doe a okupá e puesto di Tesorero di Confederación Centroamericano y del Caribe de Futbòl (CONCACAF).
-
Walter van Rosburg <h3> Papiaments </h3>
Nòmber : Walter Jose Maria Antonio van Rosberg
Fecha Nasementu: 5 òktober 1921
Lugá : Kòrsou
Deporte : Futbòl
Fayesé : Q.e.p.d.
A drenta salon di fama na 1989
Walter Jose Maria van Rosberg, a destaká komo un di nos mehor Rèfrinan di Futbòl i a okupá e puesto di dirigente atministrativo den vários Organisashon Deportivo den nos pais. Den su Hubentut Walter tabata kiper den “Hercules” di 1936 pa 1940 i 1941 pa 1943 Walter tabata kiper di e tim di Schutterman stashoná na Habaai.
Na aña 1939 Walter a bira rèfri di CVB i na 1941 el a flùit su promé wega den A-klasse e tempu ei divishon mayó i a kontinuá te na 15-06-69. Dia 6 -12-1945 Walter a bira miembro di Direktiva di CVB. Na aña 1946 Walter a bai Hulanda ku e promé delegashon DI FUTBOL Antiano ku a bishita Hulanda komo kabes(lider) di tal delegashon.
Di aña 1946 te 1960 Walter tabata Visepresidente di CVB. Dia 19-01-48 Walter ta bira tambe Visepresidente di Asosiashon di Rèfri di CVB(CVBS). Na aña 1951 Walter a bira Rèfri di FIFA i na 1954 a risibí su FiFA badge. For di aña 1960 te 1971 Walter tabta presidente di CVB. Na aña1962 Walter tabata presidente di CVB. Na 1962 Walter a haña kondekorashon komo in de Orde van Oranje Nassau. Dia 01-03-1968 Sr. van Rosberg a risibí FIFA’s Referee Special Award. Den Reunion General di CVB dia 24-09-1971 Sr. Van Rosberg a bira miembro honorario di CVB. Na 1971 Sr. Van Rosberg a keda nombra tambe komo miembro Honorario di CVBS (Curacaosche Bond Voetbal Scheidsrechter), Curaçaose Voetbal Bònt, Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie.
Dia 10-09-1972 Sr. Van Rosberg ta keda elihí komo presidente di NAVU na lugá di Sr. M. Maduro. Ku a retirá. Di 1972 te 1986 Sr. van Rosberg tabata tambe visepresidente di NAOC.
Dia 18-04-1975 Sr. van Rosberg a risibí un plaka di mérito di Gobièrnu Insular di
Korsou.
Na aña 1978 Sr. van Rosberg a keda promové komo officier den Orde van Oranje Nassau.
Dia 03-02-1985 Sr.van Rosberg a risibí Olympic Order di plata di Komité Olímpiko Internashonal.
Dia 10-02-1988 Sr. van Rosberg ta keda kondekorá komo miembro honorario di NAOC i dia 04-11-1988 Sr. van Rosberg ta keda nombra komo miembro honorario di NAVU.
Durante e periodo ku Sr. W van Rosberg tabata dirigí wega di Futbol e tabata ser konsiderá komo mihó rèfri ku Korsou tabatin.
Walter a sigui un kurso di instruktor di Rèfri na Suisa i komo rèfri e tabata tin vários aktuashon tantu riba nivel lokal komo internashonal.
WALTER VAN ROSBERG
Miembro Honorario di Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie
Miembro Honorario di Nederlands Antilliaans Olympisch Comite
Olympisch Order in Silver otorgá pa Komité Olímpiko Internashonal.
1978 Officier den ORDE VAN ORANJE NASSAU.
1962 Ridder in de Orde van Oranje Nassau .
01-03-1968 FIFA referee Special Award
Miembro Honor di CVB
24-09-1971 Miembro Honorario di Curaçaose Voetbal Bònt
1971 Presidente di Honor CBVS.
18-04-1975 Plaka Meritorio di Gobiernu di Korsou komo rekonosimentu durante 25 aña na bienestar d i korsou komi dirigente deportivo.
03-02-1984 Olympic Order di Plata
1946-1960 Vise Presidente di CVB
1960 1971 Presidente di CVB
1959-1971 Vise presidente di NAVU
1971 -1988 Presidente di NAVU
Despues Walter a okupá e puesto di Vice Presidènt di Nederlands Antilliaans Olympisch Comite i Curaçaose Sport Federatie.
Aktualmente Walter ta miembro di Board òf Appeal di F.I.F.A.
-
Guillermo Pardo Papiaments:
Nòmber : Guillermo Crescensio Pardo
Fecha Nasementu : 14 sèptèmber 1920
Lugá : Kòrsou
Deporte : Futbòl
Fayesé : 15 mart 1996
A drenta salon di fama na 1989
Guillermo Cresensio Pardo, mehor konosí komo Guillermito, Guillermito ku su 13 aña a kuminsá hunga futbòl den e ekipo hubenil di RKSV Jong Holland i for di e tempu ei nunka a bandoná fila di e ekipo aki.
Ku su 15 aña Guillermito ta pasa pa e promé onsena di e ekipo aki sin ku e tabata tin mester di hunga promé den segundo team manera tabata normal pa e otro hungadónan. E aktuashon sobresaliente di Guillermito den ramo di e deporte aki a pone ku e futbolista aki ku apénas 15 aña ta debutá na 1935 den Selekshon Nashonal di Kòrsou. Debí na su talento, su habilidat den dominio di e bala i su pasonan a la perfekshoná, e futbolista aki ta mantené su posishon den Selekshon Nashonal di Kòrsou te ku aña 1944.
Guillermito tabata tin aktuashon ku Selekshon di Kòrsou na Costa Rica i Venezuela. Na tur e dos paísnan aki Guillermito tabata tin un aktuashon sobresaliente i a risibí oferta di kontrakt. Tambe Guillermito a entrená bou di guia di e brasilero Pedro Da Cunha pa despues sirbi komo asistente. Guillermito a bishita Hondúras na 1957 ku Selekshon di Kòrsou den e funshon aki.
Sin duda nos mester konsiderá Guillermito Pardo komo un di nos pilarnan grandi den futbòl den tur tempu.
-
Antoine Maduro Nòmber: Antoine Maduro
Fecha Nasementu: 20 di ougùstùs 1909
Lugá: Aruba
Fayesé: 25 yüni 1997
Deporte: Entrenadó di Futbòl
Sr. Antoine Maduro durante su trayektorio den deporte a kumpli ku aktuashonnan meritorio tantu komo hungadó i dirigente atministrativo. Sr. Maduro tabata aktivo komo futbolista di aña 1925 te 1941 komo miembro di e klupnan Trappers i S.U.B.T. di 1941 te 1950 sr. Maduro a keda aktivo komo veterano. Su ekselente kualidatnan komo linksbek a dun’é oportunidat pa defendé e kolónan di Kòrsou den selekshon, kaminda tambe sr. Maduro a fungi komo kapitan. Komo entrenadó tambe sr. Maduro a sobresalí i fuera di a entrená tantu Trappers komo S.U.B.T. sr. Maduro a haña e privilegio pa entrená nos selekshon nashonal i di kua selekshon el a partisipá den weganan Internashonal di 1950 te 1953, na entre otro Finlandia, Guatemala i Costa Rica.
Komo dirigente sr. Maduro tabata fundadó di tantu Trappers komo S.U.B.T. kaminda el a okupá vários funshon den direktiva. Di 1932 te 1946 Sr. Maduro tabata miembro di C.V.B.”(Curacaose Voetbal Bond)” den funshon di sekretario i tambe “kompetitieleider” kosnan grandi ku sr. Maduro a realisá sin duda ta e konstrukshon di loke a bira awe e Stadion di S.U.B.T. Sin ningun fondo finansiero nan a disidí pa tuma e kurashi pa bai kumpra e tereno na Kustbatterij i despues ku e doño di tereno a bai di akuerdo pa bende e tereno na rason di Fl.1,00 pa meter kuadrá, nan a organisá algun loteria pa por a kumpra e tereno na 1948.Tambe mester menshoná ku riba inisiativa di sr. Maduro, S.V. Trappers a bira e promé klup di futbòl ku a kumpra un reglamentu di futbòl serka K.N.V.B. “Koninklijke Nederlands Voetbal Bond”.
Imaginá bo ku ni C.V.B. “Curaçaose Voetbal Bond” mes no tabatin un reglamentu ofishal ainda e tempu ei. Na 1938 huntu ku srs. Corasol i Lodowika, Antoine Maduro a tradusí e buki di reglamentu di futbòl na papiamentu. Dia 1 di yüni 1952 sr. Antoine Maduro a tuma e desishon pa retirá for di deporte di futbòl i e tempu ei tambe komo dirigente di S.U.B.T.
Antoine Maduro:
* Emacipatie Prijs na 1969
* Apostolicam Benedictionem na 1977
* Premio Pierre Lauffer Chapi di Plata na 1982
* Personahe di Aña na 1983
* Doctor Honoris Causa (Universiteit van de
* Nederlandse Antillen) na 1984
* Officier in de Orde van Oranje Nassau.
Dia 25 yüni 1997 a drenta e lamentabel notisia ku Antoine a fayesé.
-
Guillermo Haseth Naam: Guillermo Julio "Shon" Haseth
Geboortedatum: 23 mei 1914
Locatie: Curaçao
Overleden: 21 augustus 1995
Sport: Voetbal
In 1985 opgenomen in de Hall of Fame
* Bestuurslid van R.K.S.V. Sithoc
* Bestuurslid van de Curaçaose voetbalbond
* Bestuurslid van de Curaçaose honkbalbond
* Bestuurslid van de Curaçaose basketbalbond
* Bestuurslid van de honkbalbond AMSTEL
1961 – Als technisch directeur van SITHOC: Kampioen van Curaçao en de Antillen
1962 – Als technisch directeur van SITHOC: Kampioen van Curaçao en de Antillen
1963 – Als technisch directeur van het nationale team in El Salvador, tijdens wedstrijden
Midden-Amerika en het Caribisch gebied, eindigde als nummer 3 van de 9 landen. 1963 – Als technisch directeur van Jong Colombia: Kampioen van Curaçao, 1962-1963-1966-
1967-196-, 1969-1972-1975-1976.
1966 – Als technisch directeur van Jong Colombia: Kampioen van de Antillen
1966-1968-1969-1973-1974-1977-1978-1979.
1967 – Als technisch directeur van Jong Colombia behaalde hij tevens: Kampioen van de Antillen.
1968 – Jamaica: CONCACAF Caribisch Kampioen
1969 – Als technisch directeur van de jeugdselectie bij de Koninkrijksspelen in Suriname:
Kampioen. 1969 – Als technisch directeur van het nationale team in Costa Rica tijdens wedstrijden
Midden-Amerika en het Caribisch gebied: eindigde als nummer 3.
1970 – Als technisch directeur van de selectie in Panama,
tijdens wedstrijden behaalde C.A.C. de zilveren medaille.
1971 – Als technisch directeur van de Koninkrijksspelen in Nederland eindigde hij als tweede.
1979 – Op Curaçao: CONCACAF Caribisch kampioen
1979 – In El Salvador: CONCACAF runner-up.
-
Mordy Maduro Nòmber: Mordy L.S. Maduro
Fecha Nasementu: 12 sèptèmber 1921
Lugá: New York
Deporte: Futbòl
Fayesé: 23 mart 1982
A drenta salon di fama na 1985
Deporte Futbòl semper tabata pega na su kurason i e tabata un fiel espektador di partidonan di su klup favorito “Jong Holland” den Stadion di Rif dia 9 mei 1951, Mordy a drenta Direktiva di CVB komo Presidente i no a tarda muchu ku CBV a haña su promé ofisina den Edifisio di L.H Palacios (Lucky Strike) na plaza Wilhelmina Plein. Na 1953 CVB a muda su ofisina pa Molenplein, e clubhuis di Stichting CVB, anterior domisilio di famia Shon Wewe Lieder den Dr. Engels.
Durante su presidensia un kantidat grandi di ekiponan estranhero a bishita Kòrsou i fanatiko di futbòl tabata di pláseme.
Sr. Mordy Maduro
• Di aña 1959 pa aña 1971 tabata Presidente di N.A.V.U.
• Na aña 1961 pa aña 1968 a okupá e puesto di Vice Presidente di FIFA.
• Di aña 1968 pa aña 1972 el a haña e nombramentu komo miembro honorario di N.A.V.U.
• Komo miembro di honor di FIFA i tambe di Concacaf el a ser honra na aña 1974.
Dia 23 di mart 1982 e gran hòmber aki a bai laga nos, kaminda te awe nos no por a yena e bashí ei.
-
Ergilio Hato