-
Nòmber: Antoine Maduro
Fecha Nasementu: 20 di ougùstùs 1909
Lugá: Aruba
Fayesé: 25 yüni 1997
Deporte: Entrenadó di Futbòl
Sr. Antoine Maduro durante su trayektorio den deporte a kumpli ku aktuashonnan meritorio tantu komo hungadó i dirigente atministrativo. Sr. Maduro tabata aktivo komo futbolista di aña 1925 te 1941 komo miembro di e klupnan Trappers i S.U.B.T. di 1941 te 1950 sr. Maduro a keda aktivo komo veterano. Su ekselente kualidatnan komo linksbek a dun’é oportunidat pa defendé e kolónan di Kòrsou den selekshon, kaminda tambe sr. Maduro a fungi komo kapitan. Komo entrenadó tambe sr. Maduro a sobresalí i fuera di a entrená tantu Trappers komo S.U.B.T. sr. Maduro a haña e privilegio pa entrená nos selekshon nashonal i di kua selekshon el a partisipá den weganan Internashonal di 1950 te 1953, na entre otro Finlandia, Guatemala i Costa Rica.
Komo dirigente sr. Maduro tabata fundadó di tantu Trappers komo S.U.B.T. kaminda el a okupá vários funshon den direktiva. Di 1932 te 1946 Sr. Maduro tabata miembro di C.V.B.”(Curacaose Voetbal Bond)” den funshon di sekretario i tambe “kompetitieleider” kosnan grandi ku sr. Maduro a realisá sin duda ta e konstrukshon di loke a bira awe e Stadion di S.U.B.T. Sin ningun fondo finansiero nan a disidí pa tuma e kurashi pa bai kumpra e tereno na Kustbatterij i despues ku e doño di tereno a bai di akuerdo pa bende e tereno na rason di Fl.1,00 pa meter kuadrá, nan a organisá algun loteria pa por a kumpra e tereno na 1948.Tambe mester menshoná ku riba inisiativa di sr. Maduro, S.V. Trappers a bira e promé klup di futbòl ku a kumpra un reglamentu di futbòl serka K.N.V.B. “Koninklijke Nederlands Voetbal Bond”.
Imaginá bo ku ni C.V.B. “Curaçaose Voetbal Bond” mes no tabatin un reglamentu ofishal ainda e tempu ei. Na 1938 huntu ku srs. Corasol i Lodowika, Antoine Maduro a tradusí e buki di reglamentu di futbòl na papiamentu. Dia 1 di yüni 1952 sr. Antoine Maduro a tuma e desishon pa retirá for di deporte di futbòl i e tempu ei tambe komo dirigente di S.U.B.T.
Antoine Maduro:
* Emacipatie Prijs na 1969
* Apostolicam Benedictionem na 1977
* Premio Pierre Lauffer Chapi di Plata na 1982
* Personahe di Aña na 1983
* Doctor Honoris Causa (Universiteit van de
* Nederlandse Antillen) na 1984
* Officier in de Orde van Oranje Nassau.
Dia 25 yüni 1997 a drenta e lamentabel notisia ku Antoine a fayesé.
-
Nòmber: Juan Isa
Fecha Nasementu: 26 ougùstùs 1913
Lugá: Venezuela
Deporte: Beisbòl
Fayesé: 19 òktober 1993
A drenta salon di fama na 1985
Juan Isa a nase 26 di ougùstùs 1913.
Juan Isa mester wòrdu konsiderá komo un di e dirigentenan deportivo di Kòrsou ku a yega di okupá e puesto mas haltu den un federashon Internashonal di deporte kual ta e puesto di presidente di e federashon Internashonal di Beisbòl.
Esaki sin duda mester wòrdu konsiderá un honor pa kualkier dirigente deportivo di un pais. Tantu na nivel Insular komo Antiano Juan a yega okupá diferente puesto importante den e diverso organisashonnan i asina a duna un aporte importante na desaroyo di deporte na Kòrsou.
• Di aña 1954 te ku 1970 Juan Isa tabata presidente di FEBEKO.
• Di aña 1954 te ku 1962 Juan tabata miembro di direktiva di N.A.B.L.O.
• Di 1962 te ku 1983 Juan Isa tabata miembro di direktiva i N.A.O.C. di kual tabata presidente for di 1972 te 1983.
• Di 1962 te awe sr.Isa ta presidente di Stichting Expliotatie Sporttereinen
• Di 1966 te 1983 Juan tabata miembro di direktiva Koninkrijksport Liga .
• Riba nivel antiano Juan Isa a forma parti di direktiva di N.A.B.A.F.E. di 1965 te 1974 di kual e último 4 añanan komo presidente.
• Di 1968 te 1971 Juan Isa tabata presidente di Curacaose Sport Federatie i na nivel internashonal sr. Juan Isa a okupá komo úniko antiano e puesto
di presidente di e Federashon i=Internashonal di beisbòl amatùr di 1969 te 1974.
• Na 1979 Sr. Isa a bira miembro di Stichting Sporttereinen Brievengat.Nos mester menshoná tambe e hecho ku sr. Juan Isa tabata kofundador di diferente organisashon importante pa nos deporte, e.o. Nederlands Antilliaanse Olympische Comite, Stichting Expliotatie Sporttereinen ,Konkrijkksport Liga, N.A.B.A.F.E., C.S.F. i Curaçao Little League.
-
Naam: Guillermo Julio "Shon" Haseth
Geboortedatum: 23 mei 1914
Locatie: Curaçao
Overleden: 21 augustus 1995
Sport: Voetbal
In 1985 opgenomen in de Hall of Fame
* Bestuurslid van R.K.S.V. Sithoc
* Bestuurslid van de Curaçaose voetbalbond
* Bestuurslid van de Curaçaose honkbalbond
* Bestuurslid van de Curaçaose basketbalbond
* Bestuurslid van de honkbalbond AMSTEL
1961 – Als technisch directeur van SITHOC: Kampioen van Curaçao en de Antillen
1962 – Als technisch directeur van SITHOC: Kampioen van Curaçao en de Antillen
1963 – Als technisch directeur van het nationale team in El Salvador, tijdens wedstrijden
Midden-Amerika en het Caribisch gebied, eindigde als nummer 3 van de 9 landen. 1963 – Als technisch directeur van Jong Colombia: Kampioen van Curaçao, 1962-1963-1966-
1967-196-, 1969-1972-1975-1976.
1966 – Als technisch directeur van Jong Colombia: Kampioen van de Antillen
1966-1968-1969-1973-1974-1977-1978-1979.
1967 – Als technisch directeur van Jong Colombia behaalde hij tevens: Kampioen van de Antillen.
1968 – Jamaica: CONCACAF Caribisch Kampioen
1969 – Als technisch directeur van de jeugdselectie bij de Koninkrijksspelen in Suriname:
Kampioen. 1969 – Als technisch directeur van het nationale team in Costa Rica tijdens wedstrijden
Midden-Amerika en het Caribisch gebied: eindigde als nummer 3.
1970 – Als technisch directeur van de selectie in Panama,
tijdens wedstrijden behaalde C.A.C. de zilveren medaille.
1971 – Als technisch directeur van de Koninkrijksspelen in Nederland eindigde hij als tweede.
1979 – Op Curaçao: CONCACAF Caribisch kampioen
1979 – In El Salvador: CONCACAF runner-up.
-
Nòmber: Juan (Bennie) Leito
Fecha Nasementu: 26 yüni 1937
Lugá: Kòrsou
Deporte: Natashon
Fayesé: q.e.p.d
A drenta salon di fama 1985
Bennie for di aña 1949 ora ku e zwembad di Rif a habri su portanan ofisialmente a traha einan. Segun e añanan a pasa Bennie a logra finalmente di bira Beheerder di e zwembad. Al mismo instante e a sigui komo instruktor. Aki e a sigui traha te ku den 1986 despues di 37 aña di trabou na Rif e a fayesé. Durante su karera Bennie ku su gran sentimentu i rèspèt pa su próhimo a gana rèspèt i rekonosementu di tur esnan ku a anda ku n’e i di hopi instanshanan riba nos Isla.
Na aña 1975 Bennie a wòrdu kondekorá ku:
* Eremedaille verbonden aan de Orde van Oranje-Nassau.
* Tambe a risibí un plakat di Mérito duna pa Departamentu di Desaroyo Públiko.
* Kultura i Deporte, pa motibu di su méritonan den e ramonan aki.
* Plakat Zwem-Pionier A Duna pa N.A.Z.B.
* Plakat di Stichting Rif-Zwembad komo prueba di dedikashon i trabou sobresaliente.
* 1984 Plakat di Mérito Pa labor i kontribushon ekstraordinario na bienestar di
R.K.S.V. SITHOC voetbal vereniging.
* 1988 C.S.F Award pa dedikashon komo dirigente deportivo
Bennie tabata un deportista all-a- round pero tambe self-made.
El a dediká hopi tempu na Boxeo ku pupilanan manera e.o. Galento Jr. Hopi aña tambe e a duna na futbòl kaminda e tabata entrenadó di , welpen, pupillen, aspirant i junior.
El a fungi tambe komo masahista di e ekipo di futbòl grandi SITHOC.
Bennie al lanta e klup di landamentu SITHOC for di apertura di Rif Zwembad, i a traha komo coach den tur e disiplinanan. E tabata masha orguyoso di su pupillonan. Pero semper e tabata papia di esnan ku a destaká manera Randy Wiel, Ruthley Isidora, Nilo Fernandes esakinan di natashon i di Sixto Djun-Djun Rovina di futbòl. Bennie Leito un gran deportista, un gran lider i un instruktor renombrá kende durante hinter su bida produktivo a dediká su mes na edukashon di nos hubentut. Ku gran amor pa nos muchanan semper e tabata presente pa yuda nan ku nan desaroyo tantu deportivo komo humano. Bennie tabata un hòmber ku prinsipionan fuerte. Disiplina tabata laga ku e tabata eksigí di grandi i chikí. Rèspèt pa un otro ser humano ta un di e balornan mas haltu ku e semper a purba di desaroyá den su alumnonan.
Su relashon honesto i strikto ku e tabatin ku hende tabata un di e karakterístikanan di su persona ku a demanda rèspèt di tur hende ku a anda ku n’e. Inkansa-bel ku dedikashon i amor e tabata yuda kada mucha ku kier a siña i dediká su mes na landamentu i e tabatin e kapasidat pa mira un talento for di tempran i train e adekuadamente. I asina for di 1949 ora ku e pisina di Rif a keda kla e fundeshi di klup SITHOC a keda forma. SITHOC ta Bennie i Bennie ta SITHOC. Ya for di tempran SITHOC tabatin diferente sekshon manera figuurzwemmen, waterpolo i lantamentu kompetitivo. Tur hende sa di su esfuersonan pa hasi nos klup esun di mas mihó na Kòrsou den tur ramo. I por konstatá ku e a logra e meta ei gloriosamente ku un tim den kual tur e talentonan ku e a deskubrí a haña formashon deportivo i awor ta representando Kòrsou i Antia den un forma ekselente. Bennie ta esun ku a forma e sekshon di veteranonan i e sekshon aki ta un ku a bira masha yega na dje i visa versá.
Manera tur nos miembronan sa SITHOC awor aki ta konsistí ademas di un sekshon di veteranonan di un sekshon di training, sekshon di pre-top, sekshon di tòp, sekshon di waterballet (sunchro), sekshon di waterpolo hubenil i senior i un sekshon di instrukshon (zwemles). Den su karera komo “beheerder” di Rifzwembad Bennie a konfrontá difikultatnan serio ku e pisina. Pipanan ku frekuentemente tabata frusa i kibra, pòmpnan ku no kier a traha, sefta den laman ku mester a wòrdu kambia etc etc. Pero Bennie semper a logra ku su personalidat persistente pa haña un solushon pa e problemanan aki. Sea ku òf sin rekursonan finansiero pero semper ku hopi sosten i forsa di su amigunan den tur sekshon di nos komunidat e a logra di mantené e pisina di Rif operashonal. Tabata duele ku e último añanan Rif a sigui bai atras apesar di su luchanan. Den 1983 su speransa a lanta ora ku un rapòrt di un komishon a resultá den un reservashon di 100.000 florin di Banko Maduro pa renová e pisina. Pero lástimamente no a keda kla.
I p’esei nos kier a hasi un yamada na tur instansianan konserní pa hasi tur esfuerso posibel pa realisá e soño di nos gran edukador, luchadó Bennie pa e fasilidat aki bira un digno di nos komunidat, digno di un persona manera Bennie Leito ku semper a mira e pisina komo un nesesidat krusial pa formashon di nos hubentut.
Tambe no ta kere ku e Rifzwembad aki lo mester bira e momento pa rekordá e gran persona aki. I nos ta proponé pa bai yama e fasilidat aki Pisina Memoria Bennie Leito.
Laga nos sigui bo ehèmpel Bennie komo lider , edukador, deportista i ser humano.
-
Nòmber: Mordy L.S. Maduro
Fecha Nasementu: 12 sèptèmber 1921
Lugá: New York
Deporte: Futbòl
Fayesé: 23 mart 1982
A drenta salon di fama na 1985
Deporte Futbòl semper tabata pega na su kurason i e tabata un fiel espektador di partidonan di su klup favorito “Jong Holland” den Stadion di Rif dia 9 mei 1951, Mordy a drenta Direktiva di CVB komo Presidente i no a tarda muchu ku CBV a haña su promé ofisina den Edifisio di L.H Palacios (Lucky Strike) na plaza Wilhelmina Plein. Na 1953 CVB a muda su ofisina pa Molenplein, e clubhuis di Stichting CVB, anterior domisilio di famia Shon Wewe Lieder den Dr. Engels.
Durante su presidensia un kantidat grandi di ekiponan estranhero a bishita Kòrsou i fanatiko di futbòl tabata di pláseme.
Sr. Mordy Maduro
• Di aña 1959 pa aña 1971 tabata Presidente di N.A.V.U.
• Na aña 1961 pa aña 1968 a okupá e puesto di Vice Presidente di FIFA.
• Di aña 1968 pa aña 1972 el a haña e nombramentu komo miembro honorario di N.A.V.U.
• Komo miembro di honor di FIFA i tambe di Concacaf el a ser honra na aña 1974.
Dia 23 di mart 1982 e gran hòmber aki a bai laga nos, kaminda te awe nos no por a yena e bashí ei.
-
-
Nòmber: Ernest Felix Smith
Fecha Nasementu: 19 di novèmber 1923
Lugá: St. Lucia
Fayesé: 4 sèptèmber 1982
Deporte: Umpire di Beisbòl
A drenta salon di fama na 1985
Ernest Felix Smith a nase na St. Lucia dia 19 di novèmber 1923 i a bini Kòrsou dia 2 di febrüari di aña 1943. Dia 6 di mei 1949 Smith a bai biba na Aruba te 16 di sèptèmber 1950, dia ku el a bolbe bek Kòrsou i bai biba na Mahuma.
Bibando serka banda di unda e ekipo Vesta tabata prosedé, Ernest Smith a bai yuda e ekipo di futbòl aki, defendiendo bou di e latanan komo un bon portero di e promé onsena te na aña 1956. Di aña 1956 bini ariba Ernest Felix Smith a dediká su mes prinsipalmente na e deporte Baseball, den kual el a partisipá tantu komo pelotero, dirigente tékniko den tur e fasetanan komo tal esta entrenadó, coach i manager, i alabes komo umpire, kual funshon el a ehersé i eksilá den dje pa 26 aña largu te 4 di sèptèmber 1982, dia ku el a fayesé.
Siendo pelotero, Sr. Smith a aktua den e ekipo Chicago, komo dirigente tékniko el a funshoná komo entrenadó i manager den tantu Little League Senior League, klase A i AA pa vários aña. Alabes e tabata entrenadó i manager di selekshon di tantu Kòrsou komo Antia na vários okashon. Su kontribushon na konstrukshon di Little League Ball Park tabata valioso.
Umpire for di aña 1956, Ernest Felix Smith tabata un dje luchadónan grandi pa organisá Curaçao Umpire and Scorer Association. E tabata un miembro kumplidó i dispuesto na yuda tur momento, tantu paden komo pafó di tereno, PA SU BON TRABOU TA KONSIDERE KOMO E MIHO UMPIRE KU KORSOU I ANTIA A KONOSÉ.
Su presensia riba tereno tabata nifiká rèspèt.
Smith a bira umpire internashonal na aña 1970 i a keda esaki te na ora di su morto. El a aktua na vários kampeonato mundial amatùr, weganan Panamericano, Sentro Amerikano i del Caribe i otro tipo di torneonan Internashonal.Despues di a kaba di aktua eksitosamente den weganan Centro Amerikano i del Caribe 1982 na Habana, Cuba, Smith mester a ninga un invitashon pa aktua den kampeonato Mundial Amatùr 1982 na Korea, komokiera ku su mama tabata sufri kebrante di salu. FEDERASHON MUNDIAL DI BASEBALL AMATEUR AINDA. tabata konsiderá Ernest Felix Smith komo un dje mihó umpirenan amatùr di mundu. Den su último kontribushon na su deporte preferí, dos dia promé ku su morto repentino dia 4-9-82, Smith a aktua komo chiefumpire den Play -Off Semi-final pa Kampeonato di Kòrsou 1982
-
Nòmber: Hector Asuncion Rosario
Fecha Nasementu: 25 mei 1925
Lugá: Kòrsou
Deporte: Kronista Deportivo
Fayesé: 10 ougùstùs 2008
A drenta salon di fama na 1985
Hector Asuncion Rosario, a kuminsá den krónika deportivo den kuminsamentu di añanan ‘ 50 na La Prensa, di kual diario despues e tabata enkargá ku redakshon. A introdusí elekshon di 5 deportista anual, komo promé distinshon pa deportistanan tur aña.
De añanan 50 el a kuminsá tambe ku e promé programa deportivo semanal na radio, na CUROM (e tempu ei den Fòrti riba Rif).
Pa e emisora ei el a kuminsá tambe ku e promé transmishonnan di futbòl regular na Papiamentu. El a keda den narrashon di futbòl di e tempu ei te ku aña 1980. Tambe e ta narador di Boxeo.
El a kuminsá i a hib’é pa mas ku dies aña e promé programa semanal deportivo na Televishon (patrosiná pa Shell).
Na televishon el a kontinuá ku elekshon di e 5 mihó deportistanan di aña. El a skirbi pa un periodo breve pa un suplemento deportivo di e diario AMIGOE y tambe un kolumna den NOBO. E tabata na momento dado e promé ku tabata komentá deporte na tur tres media, esta korant, radio i televishon.
Na 1983 a kuminsá ku e promé programa deportivo diario na Televishon.
Hector Rosario den su hubentut ta práktika futbòl, atletismo i kòrfbal, i tabata forma parti di e ekipo di Independiente ku na 1941 a bira kampeon di Futbòl si Korsou. Sr. Rosario tabata pa vários aña presidente di e klup kampeon di beisbòl dje tempu ei, “Lucky Strike”, i tabata den direktiva di Federashon di Beisbòl e tempu ei presidí pa e Kònsùl Dominicano aki, Don Andres Julio Espinal. Hector Rosario a bira promé kronista deportivo pa ser inkluí den e Galeria di Salon di Fama di C.S.F.