Raymond Rafael Martha

Item

Name
Raymond Rafael Martha
Sport/role
volleybal
birthday
02-28-1950
bio
Papiamentu
Raymond Rafael Martha, mihó konosí komo Remo (Atletismo)
Deportista/Dirigente.
a nase 28 febrüari 1950

Raymond Martha mihó konosí komo Remo Martha a nase dia 28 di febrüari di aña 1950.
E ta number 7 di un famia ku ta konsistí di nuebe ruman.Remo a sigui su estudio na Xaverius College, st. Ignatius College i Peter stuyvesant College kaminda el a terminá su estudio komo maestro di skol. E tin diplomanan di Hoofdakte, gymnastiek L.O. i Leraren Opleiding Geschiedenis en Aardrijkskunde. E ta kasá ku sra.Madeline Snijders i nan tin 3 yu hòmber.Ray, Reno i Terence.
Na edat hóben Remo a demostrá su talento den vários ramo di deporte entre otro futbòl, baseball i atletismo. Komo mucha di Suffisant i un bon alumno di St.Xaverius – i St. Ignatius College vòlibòl naturalmente no por a keda afó.
E echo ku al final e la skohe vòlibòl komo su deporte number 1, e tin ku gradisí sr. Ivan Requena ku a aserk’é na aña 1965 na edat di 15 aña pa forma parti di su klup di vòlibòl ku e tempu ei tabata yama N.I.V.A.D.A. Sr. Ivan Requena e tempu ei a kalkulá ku Remo lo a bira mes haltu ku su ruman hòmber grandi di mas ku dos meter ku ta yuchi Martha e famoso basketbolista di Lightning. Anke Remo no a alkansá e altura di su ruman hòmber, no a duel Ivan Requena nunka di a hasi e eskoho ei pasobra Remo a resultá un hungadó sumamente balioso ku semper a saka su kara tantu riba tereno komo for di tereno.
Remo tabata e tipo di hungadó ku por a wòrdu uzá tur kaminda pasobra e tabata dominá e téknika di vòlibòl den tur aspekto i ademas e tabata hopi inteligente den planiamentu di strategia i su ehekutashon. No a dura mashá ku nan a skohe Remo pa forma parti di selekshon di Kòrsou na aña 1967. E la forma parti di tur e selekshonnan ku a enfrentá St. Domingo, Venezuela, Puerto Rico i Aruba den e temporada di 1967 pa 1969.
Na 1970 e la hasi su promé biahe grandi ku selekshon na momentu ku Antiyas a partisipá na e weganan Centro America i del Caribe na Panama. Por sierto e selekshon ku te ku awe a logra e mihó resultado riba papel un di 4 lugá bon meresí.
Ni Remo ni ningun otro hende por a imaginá nan mes ku e biahe aki tabata komienso di un trayektoria largu di su partisipashonnan na weganan Centro America i del Caribe ku nos por konsiderá komo e weganan Olimpico di nos region. Tambe Remo a partisipá den diferente kampionato di NORCECA. Promé komo hungadó, despues komo entrenadó, despues atrobe komo hungadó i despues atrobe komo entrenadó.
Un aspekto masha remarkable den e karera deportivo di Remo tabata ku for di komienso di su karera e la haña chèns di desaroyá su talentonan komo entrenadó i esei a kore sam sam ku su karera komo hungadó. Pues semper e la trein i hunga pareu.
E tabata e asistente di Sr, Requena den NIVADA ku a traves di tempu a kambia vários nòmber. Miéntras ku e tabata forma parti di selekshon maskulino ela trein selekshon femenino na mesun momentu. Pa un temporada di mas o ménos 3 aña e la trein e dos ekiponan di Xaverianen tantu maskulino komo femenino.
Na 1974 Remo a risibí e distinshon komo e hungadó mas balioso di e selekshon di Antiyas ku a partisipá na e weganan Centro America i del Caribe ku a tuma lugá na Republica Dominicana. Un honor grandi si tuma na konsiderashon ku e aña ei nos selekshon tabata konsistí di hungadónan fuerte manera Toy Leent, Dito Ravenstein, Errol Rooi, Patricio Bridgewater, Lio St. Hilaire i e rumannan Elmer i Richinel Petronilia.
E mesun aña 1974 aki, Remo formando parti di e ekipo Mendoza Stars a logra di kue e título di kampion di Kòrsou den un partido final memorabel riba e kanchanan di CSC na Damacor
kontra e fuerte ekipo di Supercleaning enkabesá pa Errol Rooi. E partido final aki a establesé un rekòr na asistensia ku te na 2015, 41 aña despues no a wòrdu kibrá.

Na 1977 Remo Martha huntu ku Edson Ersilia, Max Elstak i Meiller Lourens a haña e oportunidat pa sigui un kurso di entrenadó na nivel dos na México. Un kurso masha intensivo ku a dura tres siman largu.

E kurso aki, huntu ku e preparashon lokal ku e la haña serka e entrenadó hulandes en felis memoria sr. Kees de Looze, e guia práktiko ku ela haña serka Ivan Requena i tambe su formashon komo maestro di skol i di edukashon físiko a dun’é un bon base pa ela bira un di e mihó téknikonan di nos vòlibòl.
Na 1978 Remo na un edat relativamente hóben ,huntu ku Edson Ersilia a tuma rienda di nos selekshon nashonal maskulino.
Den un relashon di trabou masha estrecho Remo i Sonny a logra trese kambionan struktural
den preparashon di nos selekshon. Nan a trese un revolushon den preparashon di nos selekshon nashonal ku den kuminsamentu a haña hopi resistensia pero ku al final tur hende a bin komprendé ku ta asin’ei mester prepará o laga.
Na 1978 Remo a disidí na lanta su propio ekipo Stakamahakchi. E nukleo di hungadornan tabata konsistí di su propio alumnonan di Margrietschool na Buena Vista i un grupo di amigunan di Groot Kwartier.
Ku lantamentu di Stakamahakchi Remo a demostrá ,ku entrenamentu fuerte i rígido e por a produsí un tim kampion den ménos ku 5 aña di tempu.
Na momentu ku Stakamakchi a lanta nan tabata trein 3 biaha pa siman na un kantidat promedio di 10 ora pa siman. Komo ku e ekipo no por a produsí un armadó di wega di kaliber rápidamente, Remo a disidí na bandoná e ekipo den kual e tabata militá(Sansui ) pa e mes tuma e tarea di armadó di wega den Stakamahakchi. E resultado tabata ku den su promé aña di eksistensia Stakamahakchi a logra un título di supkampion den klase A . E siguiente aña nan a titulá kampion di klase A i a promové pa klase superior.
Den su promé aña den klase superior Stamahakchi a terminá na di 3 lugá. Pa despues bira kampion di Kòrsou i di Antiyas pa 3 aña konsekutivo. Remo a hunga un ròl instrumental den tur e éksitonan aki tantu komo hungadó komo entrenadó.

Na aña 1981 Remo tabatin e opshon pa sea prepará e selekshon ku mester a partisipá na e weganan di Norceca na Mexico o forma parti komo hungadó den e preselekshon. Remo a opta pa partisipá den e preselekshon komo hungadó i wòrdu skohé den e 12 hungadónan ku a bai representá Antiyas. E selekshon aki tabata na enkargo di Toy Leent i Harold Schoop.

Na 1982 Remo a bolbe haña enkargo pa prepará e selekshon ku mester a partisipá na e weganan Centroamericano na Cuba. Un leshon di ultimo ora di e armadó di wega di e tempu ei Michael Thielman a obligá Remo mes pa forma parti di e selekshon ku e mes a prepará komo hungadó.

Na 1983 durante e kampionato di Norceca na Indiana, Remo a partisipá definitivamente na su ultimo kampionato komo hungadó na nivel di selekshon.

Un di e 2 selekshonnan ku a duna Remo hopi satisfakshon komo entrenadó tabata e selekshon ku a partisipá na e NORCECA di 1985 na Republica Dominicana. Un selekshon renová i hóben ku refuerso di un a dos veterano. E selekshon aki a logra un meritorio di 5 lugá tras di Cuba, Merka, Canada i St. Domingo, lagando nan tras Puerto Rico , México i lo demas.

E selekshon di 1990 ku a partisipá na e weganan Centro America i del Caribe na Guadalajara Mexico tesun ku a yega mas serka di un medaya Centroamericano despues di Panama1970.


Na tur Remo a partisipá sea komo hungadó o entrenadó na 7 wega di CAC i 6 kampionato di NORCECA.

Weganan Centro America i del Caribe Kampionato di NORCECA

1970 Panama (hungadó) 1979 Repúblika Dominikana (entrenadó)
1974 Repúblika Dominikana (hungadó) 1981 Mexico (hungadó)
1978 Colombia (entrenadó) 1983 Indiana (USA) (hungadó)
1982 Cuba (entr/hungadó) 1985 Repúblika Dominikana (entrenadó)
1986 Repúblika Dominikana ( entrenadó) 1989 Puerto Rio (entrenadó)
1990 México (entrenadó) 1993 New Orleans (USA) (entrenadó)
1993 Puerto Rico ( entrenadó)


Na 1990 Remo huntu ku Ramiro Hart nos instruktor internashonal a sigui un kurso di upgrading na Canada duná dor di e mihó entrenadó nan di Merka i di Canada.
Na 1995 Remo a pone un punto final na su envolvimentu pa ku selekshon na momentu ku el a partisipá komo tékniko den Caribbean Cup na Virgen Islands ku un selekshon formá 50/50 ku St. Maarten.
Na aña 20……… Remo ta hasi un comeback ku selekshon pa asistí Henri Delfina ku e selekshon di dama ku a partisipá na e torneo CAZOVA (Caribean Cup) na Sürnam. Tambe Remo a asistí Delfina den e selekshon ku mester a hunga pa klasifikashon pa mundial na 2013 i 2014.
Remo su aporte na vòlibòl tabata i te ainda ta hopi balioso. Durante di e 50 añanan aki masha mucha a siña e téknikanan básiko o avansá di vòli serka dje. E la fungi den kasi tur funshon den nos vòlibòl. Entrenadó, hungadó, Dirigente atministrativo, dosente di kurso i klínika i ora esei tabata nesesario hasta el a flùit i skore algun wega.
Na 1990 na momentu ku vòlibòl hubenil tabata menasá di kai den dekadensia, Remo a asumí e responsabilidat komo presidente di Komishon Vòlibòl hubenil huntu ku Errol Schoop, Henri Delfina, Bianca Sjak Shie, Ellen Meulens i Maritza Antonia pa duna un man pa rebibá i reskatá vòlibòl hubenil.
Remo ta un di e poko hungadónan si no ta e úniko ku a hunga vòli na nivel di klase superior durante di 4 dékada. Dékada sesenta, setenta, ochenta i nobenta. Esaki tabatin komo resultado ku Remo a bira e promé kombinashon di tata i yu ku a hunga vòli huntu den mesun ekipo na nivel di klase superior.
Na aña 1997 Remo a pone un fin definitivo komo hungadó na nivel di klase superior na edat di 47 aña.

Komo si fuera no tabata basta Remo a sigui na kabes di Stakamahakchi tantu komo tékniko i dirigente Atministrativo ku logronan signifikante. Na dos okashon el a logra e título di dòbel kampion di Kòrsou i di kopa ABC (Aruba, Bonaire, Curaçao) dirigiendo tantu e ekipo maskulino komo esun femenino.
Despues di 50 aña Remo por mira tras riba un karera sumamente remarkabel ku envolvimentu di hinter su famia. Tur su 3 yunan a logra di partisipá den selekshon di Kòrsou tantu den hubenil komo senior. Su señora esposa tambe tabata aktivo komo dirigente atministrativo di tantu Komishon hubenil komo di Stakamahakchi. Ku hopi satisfakshon e ta mira ku e simia Stakamahakchi ku el a planta na 1978 te ainda na 2015 ta un ekipo sólido ku partisipashon den kasi tur kategoria di nos vòlibòl. Stakamahakchi su lema ta ku nan ta mas ku un ekipo di vòli i ku kos bon semper por bira mihó.
Miembro di Honor di Volibol
English
Raymond Martha is better known as Remo Martha, born on February 28th, 1950. He is the seventh child in a family of nine siblings. Remo pursued his studies at Xaverius College, St. Ignatius College, and Peter Stuyvesant College, where he completed his education as a school teacher. He holds diplomas in Hoofdakte, gymnastics L.O. (physical education), and Teacher Training in History and Geography. He is married to Mrs. Madeline Snijders, and they have three sons: Ray, Reno, and Terence.

In his youth, Remo displayed talent in various sports such as football, baseball, and athletics. Despite being a notable student at Suffisant and excelling at St. Xaverius and St. Ignatius College, volleyball ultimately became his primary focus. Remo owes his introduction to volleyball to Mr. Ivan Requena, who invited him to join the N.I.V.A.D.A. volleyball club in 1965 at the age of 15. Although Remo did not surpass the height of his older brother, Martha, a famous basketball player, he proved to be an invaluable player on and off the court.

Remo was a versatile player, mastering volleyball techniques in all aspects and demonstrating intelligence in strategic planning and execution. His talent led to his selection for the Curaçao national team in 1967, participating in matches against teams from St. Domingo, Venezuela, Puerto Rico, and Aruba.

In 1970, Remo had his first significant international experience with the Curaçao national team at the Central American and Caribbean Games in Panama. The team achieved commendable results, setting the stage for a series of successful participations in regional competitions, which Remo continued both as a player and later as a coach.

Throughout his career, Remo actively contributed to the development of volleyball on the island. He played for and coached various teams, achieving success both in local and regional competitions. Notably, he received recognition as the Most Valuable Player in the 1974 Central American and Caribbean Games in the Dominican Republic, where the Curaçao national team made history.

In 1978, Remo, together with Edson Ersilia, Max Elstak, and Meiller Lourens, attended an intensive coaching course in Mexico, further enhancing his coaching skills. This marked the beginning of structural changes in the preparation of the national team, setting a new standard for training.

In 1981, Remo founded his own team, Stakamahakchi, showcasing his ability to build successful teams through rigorous training. Stakamahakchi quickly became a dominant force in Curaçao volleyball, winning championships in less than five years.

Remo’s impact extended beyond playing and coaching. In 1990, facing the decline of youth volleyball, he assumed the role of president of the Youth Volleyball Commission, working with others to revitalize youth volleyball on the island. His commitment to the sport remained steadfast, contributing to various aspects, including administration, coaching, and mentoring.

Remo’s career spanned seven Central American and Caribbean Games and six NORCECA Championships, participating either as a player or coach. His dedication and contributions were recognized, earning him the title of Honor Member of Volleyball.

In 1997, at the age of 47, Remo officially retired from playing at the highest level. His legacy continued as a coach and administrator for Stakamahakchi, achieving significant milestones, including dual championships in Curaçao and the ABC (Aruba, Bonaire, Curaçao) Cup.

After 50 years in the sport, Remo Martha reflects on a remarkable career with the involvement of his family, including all three of his children participating in Curaçao national teams. Stakamahakchi, the team he founded in 1978, remains a solid presence in Curaçao volleyball, participating in almost every category.

Remo Martha, a Member of Honor in Volleyball, has left an indelible mark on the sport in Curaçao, embodying the values of teamwork and continuous improvement.
Nederlands
Raymond Rafael Martha, beter bekend als roeier (atletiek)
Atleet/Leider.
Geboren op 28 februari 1950

Raymond Martha, beter bekend als Remo Martha, werd geboren op 28 februari 1950.
Hij is nummer 7 in een gezin met negen broers en zussen. Remo vervolgde zijn studie aan het Xaverius College, het St. Ignatius College en het Peter Stuyvesant College, waar hij afstudeerde als onderwijzer. Hij behaalde diploma's van Hoofdakte, Gymnastiek, L.O. I, Lerarenopleiding Geschiedenis en Aardrijkskunde. Hij is getrouwd met mevrouw Madeline Snijders en ze hebben drie zonen: Ray, Reno en Terence.
Remo toonde al op jonge leeftijd zijn talent in verschillende sporten, waaronder voetbal, honkbal en atletiek. Als kind van Suffisant en een goede leerling van St. Xaverius – en natuurlijk kon volleybal op St. Ignatius College niet ontbreken. Dat hij uiteindelijk voor volleybal als zijn sport nummer 1 koos, heeft hij te danken aan de heer Ivan Requena, die hem in 1965 op 15-jarige leeftijd benaderde om lid te worden van zijn volleybalclub, die toen N.I.V.A.D.A. heette. Dhr. Ivan Requena schatte destijds in dat Remo net zo groot zou worden als zijn oudere broer, die Martha, de beroemde Lightning-basketbalster, in zijn armen houdt. Hoewel Remo niet zo groot werd als zijn broer, heeft Ivan Requena nooit spijt gehad van die keuze. Remo bleek een zeer waardevolle speler te zijn die zich altijd liet zien, zowel op als naast het veld.
Remo was het type speler dat overal inzetbaar was, omdat hij de volleybaltechniek in alle aspecten beheerste en bovendien zeer slim was in het plannen van strategieën en de uitvoering ervan. Het duurde niet lang voordat Remo in 1967 werd geselecteerd voor het nationale team van Corsou. Hij maakte deel uit van alle teams die het in het seizoen 1967-1969 opnamen tegen St. Domingo, Venezuela, Puerto Rico en Aruba.
In 1970 maakte hij zijn eerste grote reis met het nationale team, toen de Antillen deelnamen aan de Spelen van Midden-Amerika en het Caribisch gebied in Panama. De selectie die tot nu toe het beste resultaat op papier behaalde, een vierde plaats, was natuurlijk meer dan verdiend.
Noch Remo, noch iemand anders had kunnen vermoeden dat deze reis het begin zou zijn van een lange reeks deelnames aan de Spelen van Midden-Amerika en het Caribisch gebied, die we kunnen beschouwen als de Olympische Spelen van onze regio. Remo heeft ook deelgenomen aan verschillende NORCECA-kampioenschappen. Eerst als speler, toen als coach, toen weer als speler en toen weer als coach. Een zeer opmerkelijk aspect in Remo's sportcarrière was dat hij vanaf het begin de kans kreeg om zijn talenten als coach te ontwikkelen, en dat liep parallel met zijn carrière als speelster. Hij trainde en speelde dus altijd gelijkwaardig.
Hij was de assistent van meneer Requena bij NIVADA, die in de loop der tijd verschillende namen veranderde. Terwijl zij deel uitmaakte van het nationale mannenelftal, coachte ze tegelijkertijd het nationale vrouwenelftal. Gedurende ongeveer drie jaar trainde hij de twee teams van Xaverianen, zowel bij de mannen als bij de vrouwen.
In 1974 werd Remo onderscheiden als meest waardevolle speler van het nationale Antilliaanse team dat deelnam aan de Centraal-Amerikaanse en Caribische Spelen in de Dominicaanse Republiek. Een grote eer, aangezien onze selectie dat jaar bestond uit sterke spelers zoals Toy Leent, Dito Ravenstein, Errol Rooi, Patricio Bridgewater, Lio St. Hilaire en de broers Elmer en Richinel Petronilia. In datzelfde jaar 1974 wist Remo, onderdeel van het team Mendoza Stars, de titel van kampioen van Corsou te veroveren in een memorabele finale op de velden van CSC in Damacor
tegen het sterke Supercleaning-team onder leiding van Errol Rooi. Deze finale vestigde een bezoekersrecord dat tot 2015, 41 jaar later, nog steeds niet verbroken was.

In 1977 kreeg Remo Martha samen met Edson Ersilia, Max Elstak en Meiller Lourens de kans om een trainerscursus op niveau 2 te volgen in Mexico. Een zeer intensieve cursus van drie weken.
Deze opleiding, samen met de lokale voorbereiding die ze kreeg van de Nederlandse coach ter nagedachtenis aan sr. Kees de Looze, de praktische begeleiding die ze kreeg van Ivan Requena en haar opleiding tot schooljuf en bewegingsopvoeder, gaven haar een goede basis om uit te groeien tot een van de beste technici van ons volleybalteam.
In 1978 nam Remo op relatief jonge leeftijd samen met Edson Ersilia ons nationale mannenteam over.
In een zeer nauwe samenwerking wisten Remo en Sonny structurele veranderingen door te voeren
in de voorbereiding op onze selectie. Ze brachten een revolutie teweeg in de voorbereiding van ons nationale team, die in het begin veel weerstand opriep, maar uiteindelijk iedereen begreep dat dit de manier was om je voor te bereiden of te vertrekken.
In 1978 besloot Remo zijn eigen team Stakamahakchi op te richten. De kern van spelers bestond uit zijn eigen leerlingen van de Margrietschool in Buena Vista en een groep vrienden van het Groot Kwartier. Met de oprichting van Stakamahakchi heeft Remo aangetoond dat het met een sterke en strenge training in minder dan vijf jaar tijd een kampioensteam kan vormen.
Toen Stakamahakchi werd opgericht, trainden ze drie keer per week met een gemiddelde van tien uur per week. Omdat het team niet snel een schutter van kaliber kon afleveren, besloot Remo het team waar hij in diende (Sansui) te verlaten om de taak van schutter bij Stakamahakchi op zich te nemen. Het resultaat was dat Stakamahakchi in het eerste jaar van zijn bestaan een tweede plaats behaalde in klasse A. Het jaar daarop werden ze gekroond tot kampioen van klasse A en promoveerden ze naar de hogere klasse.
In zijn eerste jaar in de hogere klasse eindigde Stamahakchi op de derde plaats. Vervolgens werd hij drie jaar op rij kampioen van Corsou en Antillas. Roeien heeft een belangrijke rol gespeeld bij al deze successen, zowel als speler als coach.

In 1981 had Remo de keuze om ofwel de selectie samen te stellen die zou deelnemen aan de wedstrijden van Norceca in Mexico, ofwel als speler deel te nemen aan de voorselectie. Remo koos ervoor om als speler deel te nemen aan de voorselectie en gekozen te worden uit de 12 spelers die de Antillen zouden vertegenwoordigen. Deze selectie werd samengesteld in opdracht van Toy Leent en Harold Schoop.

In 1982 kreeg Remo opnieuw de opdracht om de selectie samen te stellen die zou deelnemen aan de Centraal-Amerikaanse Spelen in Cuba. Een blessure op het laatste moment van toenmalig speler Michael Thielman dwong Remo zelf om deel uit te maken van de selectie die hij als speler had samengesteld.

In 1983, tijdens het Norceca-kampioenschap in Indiana, nam Remo definitief deel aan zijn laatste kampioenschap als speler op nationaal niveau.

Een van de twee selecties die Remo als coach veel voldoening gaf, was de selectie die deelnam aan de NORCECA van 1985 in de Dominicaanse Republiek. Een vernieuwde en jonge selectie met een versterking van één tot twee veteranen. Deze selectie behaalde een verdienstelijke 5e plaats, achter Cuba, de Verenigde Staten, Canada en Sint-Petersburg. Zondag liet hij Puerto Rico, Mexico en de rest achter zich.

De selectie uit 1990, die deelnam aan de Spelen Centro America en del Caribe in Guadalajara (Mexico), was na Panama 1970 de selectie die het dichtst bij een Midden-Amerikaanse medaille kwam.

In totaal heeft Remo als speler of coach deelgenomen aan 7 CAC-wedstrijden en 6 NORCECA-kampioenschappen. NORCECA Kampioenschap van de Centraal-Amerikaanse en Caribische Spelen

1970 Panama (speler) 1979 Dominicaanse Republiek (coach)
1974 Dominicaanse Republiek (speler) 1981 Mexico (speler)
1978 Colombia (coach) 1983 Indiana (VS) (speler)
1982 Cuba (speler/speler) 1985 Dominicaanse Republiek (coach)
1986 Dominicaanse Republiek (coach) 1989 Puerto Rio (coach)
1990 Mexico (coach) 1993 New Orleans (VS) (coach)
1993 Puerto Rico (coach)

In 1990 volgde Remo samen met onze internationale instructeur Ramiro Hart een upgrading course in Canada, gegeven door de beste coaches van Amerika en Canada.
In 1995 zette Remo een punt achter zijn deelname aan het nationale team toen hij als coach deelnam aan de Caribbean Cup op de Maagdeneilanden met een nationaal team dat 50/50 was samengesteld met Sint-Maarten. In het jaar 20……… maakt het roeien een comeback met de selectie om Henri Delfina te assisteren bij de vrouwenselectie die deelnam aan het toernooi CAZOVA (Caribbean Cup) in Suriname. Remo assisteerde Delfina ook bij de selectie die in 2013 en 2014 moest spelen voor WK-kwalificatie. Remo's bijdrage aan het volleybal was en is nog steeds zeer waardevol. Gedurende deze 50 jaar hebben veel kinderen de basis- of gevorderde volleybaltechnieken van hem geleerd. Hij heeft bijna elke functie binnen ons volleybal vervuld: coach, speler, administratief directeur, docent van cursussen en clinics en indien nodig zelfs fluitend en scorend.
In 1990, toen het jeugdvolleybal dreigde af te nemen, nam Remo de verantwoordelijkheid op zich als voorzitter van de Jeugdvolleybalcommissie, samen met Errol Schoop, Henri Delfina, Bianca Sjak Shie, Ellen Meulens en Maritza Antonia, om de jeugdvolleybalsport nieuw leven in te blazen en te redden.
Remo is een van de weinige spelers, zo niet de enige, die in 40 jaar tijd op topniveau heeft gevolleybald. In de jaren zestig, zeventig, tachtig en negentig. Dit resulteerde erin dat Remo de eerste vader en zoon was die samen in hetzelfde team volleybalden op topniveau. In 1997 maakte Remo op 47-jarige leeftijd definitief een einde aan zijn carrière als speler in de hoogste klasse.

Alsof dat nog niet genoeg was, bleef Remo aan het hoofd van Stakamahakchi staan, zowel als technicus als bestuurslid, met belangrijke prestaties. Hij behaalde tweemaal de titel van tweevoudig kampioen van Corsou en de ABC Cup (Aruba, Bonaire, Curaçao), waarbij hij zowel het heren- als het damesteam leidde.
Na 50 jaar kan Remo terugkijken op een zeer opmerkelijke carrière met de inzet van zijn hele familie. Al zijn drie kinderen hebben in het nationale team van Corsou gespeeld, zowel in de jeugd als in de senioren. Zijn vrouw was ook actief als bestuurslid van zowel de jeugdcommissie als Stakamahakchi. Met grote voldoening ziet hij dat de basis voor Stakamahakchi, die hij tussen 1978 en 2015 heeft gelegd, een solide team is met deelname aan bijna alle categorieën van ons volleybal. Stakamahakchi's motto is dat ze meer zijn dan een volleybalteam en dat goede dingen altijd beter kunnen. Ere-volleyballid
gender
Man
Date of induction to Salon di Fama
2016
Wayback Machine Link
FDOK (via Wayback Machine)